Aftonbladet – 30 juni 1870, sida 2

STOCKHOLM den 30 Juni, g t n Det ämne, som främst tager uppmärksama heten i anspråk under den pågående rörelsen s för de stundande valen i Preussen och Nord-t tyska förbundet, är den oerhärdt tryckandelt militärbördan. Den antimilitäriska rörelsen ga har vuxit till sådana proportioner, att äfven f de officiella tidningarne funnit sig föranlåtnal. att mer och mer sysselsätta sig med densamr ma. Kreutz-zeitung söker bevisa för deml1 som säga, att armå-organisationen trycker de s skattdragande och hotar den allmänna väl-l; mågan, att denna välmåga fastmera gått. framåt med armå-organisationen och att den-, na är den bästa garanti för betryggandet at lf landets säkerhet och fredens välgerningar.g De åter, som ur den medborgerliga jemnlik-, hetens synpunkt beklaga tillvaron af en un-l, dantagslagstiftning och en särskild lagskip-1 ning för militären, affärdas af Kreutz-zeitung med det svaret, att denna regime är absolut nödvändig för bevarandet af den krigiska ärans glans. Att röra vid armeorganisationen och krigareäran, säger Kreutz-zeitung, är att vilja tillintetgöra storverket vid Sadowa och förstöra en institution, som är äldre än parlamentarisinen. Dessa föga logiska skäl skola sannolikt icke göra många proselyter, men deras idkeliga upprepande af den officiösa pressen tyckes bevisa, att denna icke riktigt gjort sig reda för betydelsen at den rörelse mot militärismen, som nu genomgår hela Tyskland. Proviozial-korrespondenz ser den svaga sidan af situationen och förstår, att förbundsförfattningen, som uttryckligen gifver parla-. mentet rätt att votera krigsbudgeten likasom : alla andra anslag, tillåter en modifikation af. sakernas närvarande tillstånd. Men hon på-l1 står att denna rättighet endast får utöfvas:; inom vissa gränser och framförallt icke gårli så långt, att armeorganisationen får sättas i. fråga. Till stöd för denna försäkran åbero-: par deu ministeriella tidningen yttranden afli ; i j l I tvenne bland framstegspartiets hufvudmän, Duncker och Twesten, hvilket erkänt armåöorganisationens egenskap af lag och tillbakavisat förebråelsen att de ville angripa densamma. Men -det är icke heller någon som fordrar, att denna organisation skall ändras eller försvagas. Hvad den allmänna meningen fordrar är blott att denna mäktiga organisation icke skall förbruka nationens hela l: lifskraft och att den icke skall stå i vägen: för andra behof, som förtjena lika mycket! afseende och äro vida väsentligare än kasern-. lifvet och krigsdomstolarne. Folkets militära uppfostran, bildandet af en tillräcklig stam, skapandet af det nödvändiga materialet m.l: m. — allt detta utesluter icke nödvändigt hushållning i budgeten och hushållning med folkets krafter. Detta är utan tvifv. 1 hvad de preussiska kamrarne och förbundsparlamentet skola fordra, och äfven denna gång hafva de rätten, konstitutionen och patriotismen på sin sida. I det engelska öfverhuset fortgår debatten öfver den irländska arrendebillen, som af de ädle lorderne retoucheras och förändras il alla detaljer, trots lord Granvilles och denl: ministeriella minoritetens ifriga bemödanden; oppositionen besegrade regeringen den 24 d:s i tre särskilda omröstningar. Detta föranle-: der Times att fråga: Är det klokt att vinna segrar, hvilkas frukt man ej kan bibehålla? och tidningen finner oppositionens taktik vara ungefär densamma som vissa advokaters,l. hvilka ha för sed att yrka mera för att få mindre. Den anda, hvaridiskussionen föres och de förändringar, som i billen vidtagas, tyckas ifva skäl för tillvitelsen, att de ädle lorderne i sin egenskap af lagstiftare ingalunda glömma sin egenskap af godsegare. Underhuset har ändtligen afslutat den allmänna debatten öfver folkskolebillen. Den 24 dennes förkastades med 421 röster mot 60, d. v. 8. en majoritet af 7 mot 1, Richards amendement, som : innehöll de båda grundsatserna: obligatorisk undervisning och-denna undervisnings karakter af rent verldslig i del. af staten underhållna skolorna. Minoritetens nederlag torde dock icke ega den betydelse, l: som denna stora skilnad i antal röster å ömse sidor tyckes gifva vid handen. De grundsatser, motionen förfäktade, ha blifvit högt uttalade och börjat vinna insteg i den all-l. männa meningen såvälinom som utom underhuset: De 421, som röstade för afslag, ha i sjelfva verket egentligen icke förkastat dessa grundsatser; men man ansåg frågan brådskande och föredrog regeringens bill med del! af henne deri gjorda eftergifterna, hvilken bill genast kunde tillämpas, framför ett likformigt verldsligt undervisningssystem, hvars ! diskuterande och genomförande skulle ha för4 orsakat uppskof med en reform, som är sål: nödvändig för folkets bästa. Skrädderiarbetarne i Cork ha gjort en strike, som urartat till ganska betänkliga oroligheter, De uppstudsige skräddarne fördristade sig till och med den 24 dennes att uppkasta en barrikad, men modet svek dem, då polisen beredde sig till anfall, och de lemnade då hals öfver hufvud detta sitt bålverk. Flere hus ha blifvit till en del nedrifna af dem, och myndigheterna ha nödgats vidtaga ptomardeniliga försigtighetsmått för att skydda gasverket, emedan skräddarne umgingos med planen att göra ett anfall motl. detta och att afskära gasledningarne i staden, I Cork är det ingen brist på okynnigt slödder, som vid dylika tillfällen gör gemensam sak med orostiftarne. Två kompanier infanteri och en sqvadron kavalleri besätta gatorna jemte polisen. Några italienska medborgare ha realiserat den vackra tanken att i en gemensam graf pet syntes honom ej mera som en bur, dit man ;t Ffaroaflot jagades in: det förekom honom nal