Aftonbladet – 28 juni 1870, sida 2

I det ögonblick då ultramontanerna i alla länder med fastor och späkningar bereda sig på mottagandet af den nya trosartikeln om påfvens ofelbarhet, hvars proklamerande otvifvelaktigt i de närmaste dagarna förestår, kan det vara af intresse att se,i hvilket tillstånd den regime man nu: vill drifva till sin yttersta spets bragt ett land, hvars befolkning en gång räknades bland de mest intelligenta. Belgien, säger Sidcle i en artikel med anledning af de senaste valen i detta land, hemsöktes under medeltiden flera gånger af en förfärlig epidemi, kallad den svarta pesten. Den svarta pesten har ånyo slagit ned öfver detta land; men det är nu ej kroppen hon dödar, det är intelligensen och samvetet. Hon bemäktigar sig de unga generationerna nästan i samma ögonblick de lemna vaggan. Genom att på ungdomen inympa sin virus förderfvar hon folkets moraliska känsla redan i dess källa. Hon förslöar dess hjerna och förvänder helt och hållet denna så säkra blick, detta så sunda omdöme och goda naturliga förstånd som är det utmärkande dråget för de flamländska och vallonska nationaliteterna. Belgien är anstucket af den mest förnedrande fanatism. Det finns i Belgien mer än 1100 kloster och öfver 16,000 munkar! Österrike har 633 munkar på hvarje milion af sina invånare, Frankrike har 2893 och Belgien ej mindre än 3230. Rösten på de katolska kandidaterna, utropade härom dagen i Tournay justitieministern Bara, och I förklaren dermed att vi ännu ej ha nog med munkar och kloster! Och i Ost-Flandern ha valmännen såväl i städerna som på landet röstat på de katolska kandidaterna. I Gent, i Alost, i Audenaerde, i Eccloo, i S:t Nicolas och i Termonde har det liberala partiet af tjugu i sin tur afgående representanter endast kunnat återvälja en enda af sina kandidater, Gents borgmästare hr de Kerckhove. De tolf representanterna för provinsen Antwerpen och de fem för provinsen Limburg gå alla jesuiternas ärenden. I VestFlandern tillhöra af sexton representanter endast sju det liberala partiet. I Brabant är arrondissementet Löven, det katolska universitetets säte, helt och hållet i de fromma fädernas händer. Som man häraf ser, är hela norra, det flamländska Belgien härjadt af den svarta pesten. Ar 1830 gjorde sig det belgiska presterskapet patriotiskt af hat till. den protestantiske Wilhelm af Oranien. Ar 1832, dåGregorius XVI slungade bannstrålen mot den elgiska konstitutionen, som tillförsäkrade velgierna alla den nyare tidens rättigheter och