Aftonbladet – 28 juni 1870, sida 2

Hvad jag här nämnt har egentligen afsende på fabrikerna, om hvilkas produktionssosinad och arbetsförhållanden jag talar: Ivad handtverkerierna beträffar, kunna deas förhållanden visserligen anses ligga utom nitt ämne, då deras tillverkningar mindre iro att betrakta såsom internationella byesvaror; men medan jag sysselsätter mig ned frågan om utländska arbetares ställning värstädes, torde jäg böra nåmna, att härvaande .handtverkare mera allmänt än faoriksidkarne äro i stånd att undvara de pålitliga ryska arbetarne samt att de ofta nästan uteslutande på sina verkstäder använda utländningar. Och på de verkstäder, ler ryska arbetare jemväl anställas, är det nycket vanligt att de arbeta på äfdelninsar, alldeles skilda från utländningarne, hvilka senare ej kunna förlika sig hvarken med ryssarnes snuskighet eller med deras oärlignet, hvilken yttrar sig icke blott i oförmavan att skilja mellan mitt och ditt, utan jemväl i en stor benägenhet för fusk och slarf i arbetet, så snart husbondens öga icke är i tillfälle att oupphörligen öfvervaka dem: Det uppenbarar sig, såsom man ser, äfven inom dessa schakter af den ryska befolkningen denna brist på känsla för heder, hvilken i Ryssland så allmänt förspörjes i alla samhällslager och hvilken kan sägas utgöra ett af de karakteristiska dragen i det ryska väsendet. Ryssland har icke haft någon medeltid och något chevaleri, som lemnat det i arf de vesteuropeiska hedersbegreppen, och den grekisk-katolska kulten, anlagd blott och bart på ceremonier och yttre åthäfvor, bidrager icke heller i ringaste mån att utveckla rättebegreppen. Det förtjenar med afseende på åsigterna om den lägre ryska befolkningens anseende omtalas såsom ganska karakteristiskt, att på de bättre hotellerna och restaurationerna i Petersburg besörjes uppassniogen nästan uteslutande af kar och — tatarer, som se med stort förakt ned på sina ryska yrkesbröder, hvilka, säga de, ej kunna användas på bättre ställen dels derföre att de bestjäla både husbonden och kunderna, dels emedan de äro så supiga. Tatarerna, som vanligen komma till Petersburg i sina tidiga år såsom försäljare af morgonrockar och diverse annat kram, äro mohamedaner och följaktligen af siva religiösa föreställningar skyddade mot frestelserna till dryckenskap, och begrepper om ätt och orätt äro för öfrigt hos dem vida klarare än hos ryssarne. Bland de vid handtverkerierna härstädes använda utländingar åtnjuta svenskarne : allmänhet särdeles godt anseendo och finns lätt anställning om de äro dugliga arbetare Det bör emellertid nämnas, att man vanliger under namnet svenskar jemväl inbegriper finnarne, och det är ingenting ovanligt att d man här hörer nagon omtala att han har er svensk arbetare eller svensk tjenare, det befinnes, om man gör sig närmare underrättad att den förmenta svensken eller svenskan äl! bördig från t. ex. Helsingfors. Jag har til och med hört uppgifvas att finnar, tillhörande dessa folkklasser, icke ogerna kalla sig sjelfva för svenskar, hvarförutan misstage: i afseende på härkomsten jemväl torde be främjas deraf, att de svensk-talande fin narne tillhöra den svenska församlinger härstädes, följaktligen besöka svenska kyrkan 0. 8. v. (Forts ) YPPSERECOEKELATERRESDEN