Aftonbladet – 28 juni 1870, sida 2

rörande aAmbilanseller hospitalswaggon, om icke blott innehåller sjukrum, utan en ifven amputationsrum, apotek, laboratorium kc och, i en belvedöre på vagnens tak, expo-H litionsrum för läkaren. Inredningen af enlra stor postvagn ådrager sig äfven uppmärk-m samhet för de flerahbanda ändamålsenliga anär ordningar och beqvämligheter den företer,te och hvilka sätta den i densamma tjenst-m sörande betjeningen i tillfälle att bo ochhi vistas der huru länge som helst. ra Den industri, som dessa etablissementer )b! ör tillverkning af jernvägsmateriel represen9oF tera, befioner sig dock ännu i Ryssland en-ni last i sin barndom och förmår, såsom jag v: nämnt, för ingen del att fylla de ofantliga d oehof, som för närvarande förefinnas. Detjm bör för öfrigt anmärkas, att för den mate-!85 riel, som vid de nya jernvägsanläggningarne st erfordras, de inhemska verkstäderna knap-) past anlitas, enär de utländska bolag och h entreprenörer, som bygga de flesta banor, l8: vanligen stå i förbindelse med maskinverkJe städer, jernverk o. s. v. i sina hemländer, sl hvilka intresserat sig i företagen under vil-ä kor att få till dem verkställa leverenser,D Dervid lärer icke alltför stort afseende fästas 1 på de levererade varornas qvalitet, blott på8 hastig leverans, på det banorna må kunna l hastigt fullbordas och aflemnas. De inhem-h ska verkstäderaa ha deremot att vänta godl2 sysselsättning då snart nog den första upp-sS sättningen af skenor, rörlig materiel m. m d blifvit förbrukad och vederbörande bolag få ll friare händer att se sig om hvar de finnad mera hållbar vara till antagliga priser. Detb vore på detta fält som den svenska industrien q skulle kunna ha någon utsigt att uppträda iV täflan med den ryska, om blott våra verk-2 städer hade den omfattning och utveckling ! att de skalle kunna med något hopp omjS framgång träda inom skrankorna. Och hvad !l jag här yttrar särskildt i afseende å jern-8 vägsmateriel, lärer kunna anses ha sint tillämpning på maskinbyggnadsindustrien il2 allmänhet. Ty om än, såsom af det före-S stående synes, här visserligen icke saknas ! ganska stora maskinverkstäder och andrat etablissementer för jernförädling och metall-!3 arbeten, motsvara de ännu icke på långt närt bebofven och torde icke så snart komma att S göra det. De arbeta för öfrigt i flera afse-! enden under ganska ogynnsamma förhållanS den, som länge skola göra det möjligt för an-! dra länders industri att söka sig afsättningiC Ryssland, oaktadt tullsatserna försvåra tillträdet till den ryska marknaden. Till dessa ogynnsamma omständigheter hörer bland an: nat just detta skyddssystem, som är ämnadt : att främja den inhemska industrien, men ! som, till följd af alla industrigrenars yr-! kande på lika skydd för sma tillverkningar, ! vållar en allmän fördyring både af de råva! ror och de redskap, som hvarje särskild in-! dustri för sin del behöfver. En annan och ! högst väsentlig orsak är arbetskrafternas dyr! het. Detta kan låta besynnerligt i ett land ? med en så talrik befolknivg, egande i allmän! het små behof och enkla vanor. Men saken ! förklaras då man får veta att det ingalunda ! är godt om goda arbetare och att bristen på 5 pålitligt folk är ännu större. Ryssen är vis-! serligen känd för stor händighet och man l! kan uppvisa yrken, hviika med ryska arbe-! tare åstadkomma alldeles utmärkta produkl ter; men ordentlighet och ärlighet utmärka! honom icke i lika grad och detta försvårar hans användning såväl vid fabriker som inom handtverkerier. — En stor industriidkare berättade mig sålunda, att han för tillsynen af de maskiner, som arbeta i hans fabriker, här behöfver flera gånger så många arbetare som för samma ändamål användas i Frankrike eller Belgien. Och skälet är bristande ordentlighet och påpasslighet hos den ryska arbetaren. Man har dessutom svårt att länge fästa honom vid ett etablissement, hvarigenom han sällan hinner förvärfva denna ut-lomordentliga färdighet i handgrepp och denna högt uppdrifoa vana vid tillverknvingen af en och samma artikel, som utgöra hemligheterna i den moderna fabriksindustriens och den vidt sträckta arbetsfördelningens förmåga att producera för billigt pris. Till följd af sin låga kulturståndpunkt har han ytterst små behof och när det faller honom in, kan han med en besparing af några få rubel i fickan öfvergifva sin fabrik och lägga sig på landet att i flera månader lefva på bröd och salt. Denna omständighet gör också att de ryska fabriksidkarne ha större skäl än deras yrkesbröder i de flesta andra länder att med bekymmer se de symptomer till strikes, som på sista tiden börjat yppa sig äfven i Ryssland. Jag har visserligen sett uppgifvas, att dessa symptomer någon gång blifvit på ett ganska hårdhändt och äkta ryskt sätt qväfda af polisen, som tagit anstiftarne i upptuktelse och drifvit de öfriga tillbaka till arbetet; men i längden lärer det ej kunna lyc-: kas någon polismakt att qvarhålla vid fabri! kerna arbetare, som vilja öfvergifva dem, allra ! helst när de, på sätt jag nyss nämnde, lemna : orten och slå sig ned i sina hemtrakter, der ! de finna det så lätt att få sina små behof ! tillfredsställda. Mångfaldiga försök ha derföre också va-! rit gjorda af industriidkare i Ryssland att l undvika dessa olägenheter genom införskrif-! vande af utländska arbetare. Men dugliga : arbetare, som skola öfvertalas att begifva! sig till främmande land, blifva naturligtvis ! också dyra, och kunna i allmänhet icke till ; s I 6 synnerligt stort antal anställas. Föröfrigt möter den olägenheten, att främmande arbetare ha mycket svårt att trifvas tillsammans med de ryska. BSpecielt hörde jag uppgifvas att detta skall vara förhållandet med svenskar. Aro de några få till antalet, känna! de sig nedtryckta och börja snart vantrifvas. Utgöra de åter ett större antal, så att de kunna sluta sig tillsammans och hålla ihop s inbördes, lärer det sällan slå fel att ej slags-t mål uppstår mellan dem och ryssarne. För-g söken med utländska arbetare lära således ib