Aftonbladet – 21 juni 1870, sida 2

26 INNCIUSKA CLADUSSCINCN(ETNA VAXAT alal ock nl omfattning, i samma mån komma de att bilda I ell ett allt mäktigare och mäktigare intresse, som hv skall bjuda till att blifva mer och mer skydlan dadt mot utländsk konkurrens. Ettsymptom ltj härtill har redan i dessa dagar försports. Ive bredd med industri-utställningen hålles här i la Petersburg en rysk industri-kongress, hviltil ken rådplägar om de åtgärder, som kunna len anses egnade att befrämja den ryska indu-he strien. Naturligtvis spela tullförhållandena sk en betydande roll i kongressens förhandlin-de gar. För några dagar sedan ifrågasatte ull-kz producenterna att blifva skyddade mot täflat lan med den utländska importen; men an-si tingen det nu var yllefabrikanternas intresse, i er som i vederbörande sektion motvägde ullprola ducenternas, eller af något annat skäl, nogdi af, beslutet blef, att man icke skulle begära er någon tullförhöjning å ull. En avnan utgång lä fick deremot i onsdags i förra veckan denb: inom kongressens andra sektion å bane bragta sö frågan, hvilka åtgärder som kunde vara eg-bi nade att uppmuntra den ryska bergshandte-p ringen och maskinbyggnadsindustrien. Denik efter en liflig diskussion antagna resolutionen Ifö innehöll bland annat, att ehuru sektionen t med tacksambet erkände, att regeringsmakfr tens åtgärder ha till syftemål att i Ryssland r uppmuntra bergshandteringen och maskin-ld byggnadsindustrien, samt att täta förändrin-Pp gar i tullagstiftningen skulle oundvikligen v medföra skadliga följder, trodde den dock attin tullen å metaller och metallvaror icke -full-l1: komligt motsvarar de närvarande behofven, lo och att tulltaxans höjande, åtminstone i enlf proportion, som gör den jemförlig med de ilv denna industri framför Ryssland stående län-s derna Preussens, Frankrikes och Förenta f Staternas (!) tulltaxor, skulle vara en verk-s sam åtgärd att med framgång utveckla ma-g skinbyggnadsindustrien i Ryssland. t Naturligtvis kan man icke veta i lvadl? mån denna opinionsyttring från kongressens h sida kan komma att vinna afseende hos re-S geringen, men den utgör emellertid ett and märkningsvärdt tidstecken och innefattar ett 2? bevis, bland många andra, på osäkerheten il förhållandena härstädes och den deraf här-e flytande svårigheten att beräkna för framtiden huru handelsförhållandena med detta land C må kunna komma att gestalta sig. I Jag har redan i förbigående närnnt, att de I afdelningar inom utställningen, hvilka om-? fatta metaller, metallarbeten och maskiner, icke äro synnerligen omfattande. hvarken hvad utställarnes antal eller de exponerade artiklarnes mängd angår. Ännu mera krymper den tillsammans, om man skulle frånräkna kronans etablissementer, hvilkas modeller och tillverkningar utgöra en icke obetydlig del af det hela och förete åtskilligt af det intressantaste som j denna väg här finnes att se. Utställningen blir således en ledning för omdömet om bergsbrukets och S maskinbyggnadsindustriens ståndpunkt, en-låt dast för såvidt man är i tillfälle att för-! skaffa sig särskilda upplysvingar rörande om4 fattningen och betydenheten af.de etablisse-!l menter, som här äro genom en eller annan : artikel representerade. Man skulle härvid S gerna kunva lemna krono-etablissementerna S ur räkningen, då de naturligtvis stå utanför ! konkurrensen och det bär i landet ännu min! dre än annorstädes frågas efter hvad de ar-! tiklar kosta, som vid dem åstadkommas. TIJ: förbigående vill jag dock omnämna ett och ! annat af hvad de utställt, emedan, som sagdt. I! åtskilligt deraf hörer till det, som inom ut! ställninger. ådrager sig den största uppmärksamheten: ; Dit räknar jag i första rummet den ofantn liga pånsarplåt från Kolpina, som blifvit upp! ställd i midten af maskingalleriet. Den är! 19 fot 8 tum lång, 4 fot 1!s tum bred och 15 (säger femton) tum tjock (allt engelskt: mått). Vigten uppgifves till 1302 pud, mot! svarande ungefär 500 svenska centner. Den ! ena ändan och öfverkanten äro slätskurpa l och polerade, men i den andra ändan ser )J man plåten isitt råa skick, sådan den lem! nat valsverket, med de fyra lameller, aflhvilka den blifvit sammanväld, skjutande ! fram något, den ena utantör den andra. För den oinvigde förefaller det gåtlikt huru denna ! ofantliga massa kan i sitt glödheta tillstånd : röras och bringas under valsarne. Kolossen ! står der såsom ett vitnesbörd om de dyr-! bara anläggningar ryska regeringen låtit verks ställa för att kunna inom landet prestera : pansarplåt af den största tjocklek som väll: hittills blifvit åstadkommen Straxt bredvid denna väldiga pansarplåt ! ser man en vefaxel, också den af jättelika l! demensioner, från kronans maskinverkstad j! i Ischora, hvilken verkstad för öfrigt inom en annan del af utställningsbyggnaden ex-l: ponerat flerahanda maskindelar m. m, Kro-i rovarfven vid Kronstadt upptaga en ickelt obetydlig del at maskinafdelningens galleri l! I med en stor samling modeller af krigsoch aviso-ångare samt kejserliga yachter, som ! blifvit der utförda. Man har i denna sam-li ling tillfälle att iakttaga bland annat huru-: ledes man i Ryssland på mångfaldiga sätt! varierat monitorsystemet. Särskildt fästades : min uppmärksamhet å en monitormodell,: hvilken syntes vara afsedd för mycket grunda : farvatten och derföre också var försedd med : två propellrar. L Bland de arbetande maskinerna var detl: väl knappast någon, som samlade kring sig så många åskådare som de den ryska intenc denturen tillhöriga maskinerna för tillskär-! ning och tillverkning at kläder och skodon för i armån. De voro, efter hvad jag tror, alla efter ! amerikanska idter, och jag lemnar derhän ! huruvida de verkligan voro här tillverkade, e utan tycktes utställningen anordnad hufvud-s j sakligen för att framställa förloppet vid klädes4 och skodonstillverkningen. Detta var också f! ganska intressant och visade hvilken ofantlig : arbetsbesparing, som kan äfven på detta område ernås genom användande af maskinkraften, då en tillverkning skall bedrifvas i stor skala. Se här t. ex. huru med tillskärNESS AS ATA SEE ET EANERREENRAEAS STSTIGSR