Aftonbladet – 15 juni 1870, sida 2

STOCKHOLM den 15 Juni. Förhållanden i Finlavd. (Bref från Aftonbladets korrespondent) Helsingfors den 11 Juni. Förhållandena härstädes hafva på sednare tiden åter börjat gestalta sig så, att det endast är genom korrespondensartiklar till tidningar, publicerade utom Finland, som några underrättelser härifrån kunna komma till offentligheten. Den preventiva censuren, återioförd under nya former, förhindrar den finskalj pressen från hvarje uttalande, som kan vara egnadt att belysa den inre ställningen och göra för trämmande läsare fattlig betydelsen af de åtgärder och händelser, hvilka tilläfventyrs äro af beskaffenhet att få omförmälas, under dt mycket både af åtgärder och händelser icke ens får såsom nakna faktiska uppgifter komma till offentligheten. Det är derföre som jag trott den närvarande ställningen samt några meddelanden tid efter annan om märkligare företeelser inom det offentliga lifvet härstädes skulle kunna vara af något intresse för Aftonbladets läsare, på samma gång som det kan vara af någon vigt med hänsyn till ställningen härstädes att den blir belyst af offentlighetens ljus, äfven om det ej kan ske inför den allmänhet som förhållandena närmast röra. Då jag är i tillfälle hemta mina underrättelser från ganska goda källor, hoppas jag kunna i möjligaste mån undvika faktiska misstag i uppgifterna; men om sådana, oaktadt den bästa vilja, skulle insmyga sig, så är detta just att tillskrifva det pressförtryck, som förhindrar ett offentligt omtalande af händelserna i härvarande press, der misstag lätt kunde rättas, och i stället hänvisar den, som vill skildra ställningar och förhållanden, till de muntliga hörsagorna, hvilka, såsom man vet, icke sällan modifiera högst betydligt de ursprungliga uppgifterna, efter hand som de vandra från man till man. Om derföre i dessa meddelanden skulle tilläfventyrs förekomma några faktiska oriktigheter t. ex. i uppgifterna om dem, som här äro förtryckets utöfvare eller redskap, så ber jag från början få erinra, att de hafva sig sjelfva och den institution de tjena att tacka derför; ty lades icke genom dem hinder i vägen för händelsernas omtalande i offentligt tryck här hemma af de personer, som kunna vara i tillfälle att i första hand om dem inhemta kännedom, så behöfde uppgifterna icke först kringlöpa längre eller kortare tid såsom muntliga rykten innan de på ett eller annat sätt leta sig väg till tidningar i andra länder. Då den tystnad, till hvilken den finska pressen länge varit dömd, och frånvaron under några år af mera regelmässiga korrespondensartiklar härifrån till svenska blad lemnat en lucka i den svenska allmänhetens kännedom om tilldragelserna härstädes, anser jag det nödvändigt att, såsom inledning till mina blifvande meddelanden, kasta en blick att en redogörelse i korrespondensform för : tillbaka på några af de senare årens företeelser, ur hvilka den närvarande situationen efter hand utvecklat sig. Mina läsare skola derigenom blifva någorlunda förtrogna både med de nuvarande förhållandena och med några af de mera bemärkta bland nu agerande offentliga personer härstädes. På samma gång har jag också för min del den fördelen att få anknyta mina meddelanden ungefär vid den punkt der de afbrötos då jag för några år sedan hade äran sända några korrespondensartiklar härifrån till Aftonbladet. Man torde erinra sig, att bland de förslag, som framlades för de finska ständerna då de om hösten 1863, efter ett mer än femtioårigt afbrott i sin verksamhet, för första gången åter sammanträdde, befann sig äfven ett förslag till ny tryckfrihetslag. Bland alla regeringens framställningar var det måhända ingen, som hade blifvit motsedd med större spänning än denna. Censurtrakasserierna hade blifvit den tänkande finska allmänheten ytterst förhatliga, och ehuru censuren hade, under den tid, som närmast föregick landtdagens inkallande, blifvit utöfvad med temligen len hand — hvilket förfarande ingick i hela det system af tillmötesgående och eftergifter som, af lätt insedda skäl, iakttogs mot Finland under polska resningens första, för ryska regeringen bekymmersamma stadier — så var stämningen med afseende å denna institution fortfarande sådan, att det under dåvarande förhållanden icke kunde ifrågakomma att i den tryckfrihetslag, som förelades ständerna till pröfning, bibehålla censuren. För. slaget kom visserligen icke till ständerna förr än det omslag i petersburgerkabinettets hållning met Finland hade börjat förspörjas, hvilket inträdde småningom i bredd med de ryska vapnens framgångar i Polen; men detta omslag, på hvilket man fann ett påtagligt bevis om man sammanställde trontalen vid landtdagens: öppnande och vid dess afslutande, hade dock ännu icke gått så långt att icke förslaget till trycktrihetslag, ehuru så långt ifrån att vara filltredsställande efter svenska eller i allmänhet efter vestoiska begrepp, likväl innefattade ett icke europ: tad C n så obetydligt framsteg. De orimligt höga al bötesbestämmelser, som lagen stadgade, läto visserligen befara, hvad som också sedan ganska riktigt inträffade, att nemligen tidningarne skulle, af farhåga att utsättas för ruinerande böter, pålägga sig sjelfva ett tvång, som förhindrade ett fullkomligt oförbehållsamt uttalande af åsigter och omdömen, men censuren var emellertid afskaffad och det fanns således en möjlighet, om man ville riskora följderna, att få säga ut sitt hjertas mening då det allmänna bästa kunde sådant fordra. Denna presslag eller, säsow den verkligen kallades, tryckfrihetslag, Propoer I nerades dock af regeringen och antogs a Sk I andtdagen ati gälla endast till nästinstunI dande landtdags slut. Wnder de år den fö