Aftonbladet – 11 juni 1870, sida 2

a e Kongressen i Washington har under helalk åren varit sysselsatt att diskutera en nyln ulltaxa, der de enskilta intressena voro, som t anligt, ytterst väl tillgodosedda på den storal ge örbrukande , massans bekostnad. Det gickie ock här som det brukar gå vär man villlq ripa efter för mycket: man löper fara att örlora allt. De mindre industrierna, som sågo d ina råmaterialier och sina maskiner oskäligt ördyrade, gjorde uppror mot sina bundsförrandter, Pennsylvaniens mäktiga jernlorder ch Nya Englands stora bomunllsherrar, och öljden blef en stark splittring bland protekionistmajoriteten. Frihandlarne, hvilkas anal oupphörligt rekryteras, isynnerhet bland epresentanterna från vestern och södern, fatade häraf mod, slöto sig fast tillsammans och yckades få hela den nya protektionistiska jeskattningsmaskinen kastad öfverbord. Då wemligen debatten i denna fråga utspunnit ig till en sådan längd att det var fara att uset ej till sessionens slut, den 4 Juli, skulle nedhinna anslagsbillen, begärde ordföranden ör den komit6 som uppgjort denna bill, att nuset genast skulle öfvergå till dess behanding, och denna motion, som slopade alla ej: medhunna biller och deribland äfven tariff-. billen, blef också med 92 röster mot 77 an-: tagen. Betydelsen af detta märkliga nederlag, deti första som protektionistpartiet i Förenta Staterna på senare tiden lidit, kan endast fattas efter en blick på patiernas nuvarande ställning i Förenta Staterna. Vi låna i detta afseende en tablå ur Times, uppdragen just med anledning at denna händelse. cRatifikationen af den 15:de tilläggsartikeln säger den stora Londontidningen, har gjort slut på den sista stora principfråga som skilde det republikanska och det demokratiska partiet. Organisationerna finnas på båda sidorna ännu qvar, och de bittra känslor som en långvarig strid alstrat skola ej så lätt utrotas. — Men tillfället är icke destomindre gynsamt för ett med klokhet verkstäldt försök att reorganisera partierna i Förenta Ståterna på basen af en ny princip, och ingen fråga hvari allmänna opinionen nu är delad kan i vigt jemföras med frihandelsfrågan: Skyddssystemet är traditionelt fästadt vid det republikanska partiet, som brukade stödja sig på Nya Englands fabriksintressen, men sedan kriget har det stora Vestern gjort gällande-siaa anspråk att-bli hördt i det: partis rådslag, hvars ryggben det nu utgör. Vestern, som producerar råämnen och förbrukar manufakturalster har af sakernas natur drifvits att omfatta frihandelns grundsatser och handelns frigörande är ej längre öfverlemnadt åt den svaga och misskrediterade demokratiska minoriteten. Ett i Washington nyligen hållet möte ger bopp om sammanhållning och organiserad verksamhet från frihandelspartiets sida. Några få demokrater voro närvarande, men majoriteten af the Revenue Reformers, (vännerna af en tullreform), såsom det förenade partiet beslutit kalla sig, var välbekanta. republikaner. Representanterna för de vestra staterna, Illinois, Missouri, Indiana och Iowa, förklarade atti deras hemorter vid de blifvande fylnadsvalen till 42:a kongressen ingen kandidat skulle ha utsigt att bli vald som ej förpligtade sig att medverka till genomförandet af en tullreform. Det beslöts att vid den kommande striden i alla valdistrikter taga frihandeln till platform och att öfverallt gifva ligans understöd åt sådana kandidater, vare sig demokratiska eller republikanska, som ärligt antaga denna platform. Det demokratiska partiet är redan i nästan alla staterna, med undantag af Pennsylvanien, anhängare af en friare handelslagstiftning. I många af de stater som nu representeras af republikanerna väga partierna nära nog alldeles jemnt, och om de demokratiska frihandelsvännerna af reformligan understödjas mot de protektionistiska republikanerna, skola de senare i de flesta fäll blifva slagna. Det republikanska partiets organer i den protektionistiska maJoritetens intresse inse denna allvarsamma fara och utfara mot de republikaner som sålunda förklara sig färdiga att kasta af sig partibanden.. såsom förrädare. Dessa beskyllningar förefalla särskilt absurda, då de riktas mot sådana män som William. Cullen Bryant, hvilkas republikanism, ej mindre än deras. frihandelsgrandsatser, alltid varit höjda öfver all misstanke. — Det republikanska partiet har, för att bibehålla sin makt, ingen annan utväg än att antingen adoptera frihandelsgrundsatseraa eiler kämpa för protektionismen mot de förenade demokraterna och reformvännerna. I det senare fallet kan man, isynnerhet efter tulltaxans skeppsbrott, vänta stora. förändriogar i partiernas relativa styrka. Vid behandlingen af den nya billen rörande den inre beskattningen antog. representanthuset i Washington den 3 dennes med 90 röster mot 65 ett amendement som pålägger räntorna å unionens obligationer en beskattning af 5 procent. Mot detta beslut reserverade sig flera representanter under förklaring att det vore en förklädd repudiation, och denna energiska protest hade till följd, att huset beslöt upptaga frågan. till ny behandling, då, efter en mycket het debatt, samma-anendement mel 92 röster mot 72 förkastades. Under debatten framhölls af flera talare som ursäkt, att de missförstått amendementets verkliga betydelse. Till Washington ha anländt flera deputationer af ansedda israeliter för att bedja presidenten vidtaga några mått och steg för att hindra fortsättandet af förföljelserna mot deras .trosförvandter i Ramänien, Newyork Handels-Zeitung beräknar den tullinkomst som unionen årligen genom de höga skyddstnllarne förlorar till ett belopp af 190 millioner dollars, Från Varsjav skrifves den 2 Juni: Den på den. 23 Maj infallande minnesfesten öfv BSR SVE STEN SETT a TS mm mA AHA då syntes honom mindre dåraktig,