Aftonbladet – 1 juni 1870, sida 3

räntelagstiftningen. CRESPO SSA SS. J. Simpson. Samtliga engelska tidningar innehålla underrättelser om sir James Young Simpsons trånfälle och skildringar af hans ovanliga verksamhet inom läkarekonsten och flera vetenskapliga forskningsområden. Född den 5 Juni 1811 aära den lilla skottska staden Bathgate, af fattiga föräldrar (fadren var bagare), kom han såsom en fattig och nästan okänd student till Edinburg. Under pågående medicinska studier, sökte han en byläkarebefattning, men gick, i saknad af rekommendationer, miste om befattningen till stor lycka för läkarekonsten, men till så stora bekymmer för honom, att han säger sig i sitt lif aldrig kännt dem större. Understödd af sin äldre bror och åtskilliga vänner, tog han omsider 1832 den medicinska graden och blef åtta år derefter professor uti förlossningskonsten vid. Edinburgs universitet. Den 29-årige mannen var nu kommen på sin rätta plats. Med brinnande håg omfattande sina studier, och framlade resultaten samvetsgrannt för sina lärjungar, dem han genom sitt ord och eget. föredöme lifvade till forskvingMånga nya läkemedel infördes och många nya instrumenter uppfunnos af honom vid vården af qvinnans slägtlif.. Gamla åsigter rättades eller kullkastades. Det var en omstädning. Den rika fantasien var outtömlig i sina alster af läror och behandlingsmetoder; afsigten alltid ren och syftande derhän att följa naturens anpvisning. Om också mycket sedermera befunvits oanvändbart eller behöft ytterligare förbättras, så tillkommer 5. ändock förtjensten att ha fört sin forskningsart in uti de rätta spåren, utvidgat området för sjukdomarnes bestämmande och hänvisat gynekologen att: vid behandlingen icke uteslutande använda farmaceutiska, utan ock mekaniska och kirurgiska medel. S. var en för stor man för att vara specialist. Det blir ofta den sednares öde att för detaljer förbise det hela. allmänheten förenat med Simpsons namn gepast tanken på kloroformen såsom döfvande och smärtstillande medel. Och vi vilja derföre särskildt uppehålla oss härvid, helst man velat rycka ifrån honom denna lager, Användandet af sådana läkemedel var redan kändt af de gamla greker och romare. Deras bästa döfvande medel var mandragora i vin. Woa-thoo, en kinesisk läkare under Wei dynasti, använde redan 230 är föra vår tidräkning, indisk bampa eller haphisch såsom bmärtstillande vid kirurgiska operationer. Många medel ha sedan den tiden försökts. Först i början af vårt århundrade började man tänka på inandningsmetoden, som dock oss veterligen ej kom till användning i praktiken. Det var den store engelske kemisted Dåvy, som yttrade om lustgasen (qväfoxidul-gasen), att den. synes lämplig att tillintetgöra kroppsligt lidande och sannolikt kan användas under pågående kirurgiska operationer,, — en upptäckt, som först helt nyligen kommit till beders vid tandutdragningar. Nästa steg var tandläkaren Mortons (i Boston) upptäckt 1846 af svafvelether såsom döfvånde medel vid tandoperationer. M. hbemlighöll sin metod, hvilken föröfrigt mycket snart utträngdes pt chloroformen. Den 8 Mars 1847 redovjorde prof. Flourens uti franska akademien för sina resultater af chloroformens använlande på djar, — och yttrar härvid, att ;han ej trodde den kunna med trygghet användas på menniskors. För bedömandet af den andel Simpson har denna sak, anföra vi följande ord af apotekaren Waldie i Liverpool: Då i Oktober 1847 Simpson talade med mig om döfvande nedel, kom jag att nämna chlorether (en ösning af chloroform i sprit) och, då jag tände chloroformens sammansättning, dess lyktiga natur, behagliga lukt och medicinka egenskaper, bad jag honom att försöka let. Han skaffade sig outspädd chloroform, ipptäckte effekten af dess ångor och förejade sålunda sitt namn oupplösligt med en ! f de största välgerningar, som gjorts detl! idande menniskoslägtet. Med bjelp af dokorernva Keith och Duncan samt genom förök på sig och dem försäkrade Simpson sig! pm att chloroformen kunde med trygghet användas i medicinsk praktik. Detta skedde len 28 November 1847. Dessa tre läkare atte sig bredvid hvarandra, hvardera med n stor bägare i handen. I bägaren lades n servet och på den hälldes chloroformen. ofter en liten stund blef Simpson, som redan var rusig af inandningen, väckt af Duncansl; narkande och af Keith, som tittade omcriog sig på ett långtifrån behagligt sätt. 4 L ( NB Med hvilken känsla af förvåning och förakt kulle icke en främmande hafva åskådat lenna scen af 3 rusiga läkare! Resultaterna f dessa sjelfförsök blefvo emellertid stora tilll1 in betydelse. Kort derefter användes med-i1 et vid barosbörd och vid kirurgiska opera-! ioner och höll till fullo profvet, motsvarande allo läkarekonstens 2000-åriga sträfvan ef-; er ett medel, som förmådde tillintetgöra!i roppslig! smärta. Emot medlets användande 1l id förlossningar reste sig många prester, som1 insågo det vara stridande emot Guds ord, hvilka ; ålagt Eva, att hon skulle föda barn med ; veda. Den stora oppositionen vid början af1 fårt århundrade emot kokoppympningen,!; enär smittkopporna voro pälagda af Gud,1 ar ett dylikt anfall från pietismens sidalt mot läkarekonsten.! Men då Englands drott-1 ing tillät sig begagna chloroforinen vid dy; ikt ändamål, blef det vördnaden för maje-i tätet, som tystade skriket. Man hade förlt frigt glömt, att den första kirurgiska ope-la ation i verlden skedde utan smärta. Denåd