Aftonbladet – 1 juni 1870, sida 3

Chloroformen icke allenast tillintetgör smärtorna vid ala slags operationer, utan minskar också tiden för tillfrisknandet och tillåter läkaren att, ostörd af den opererades lidanden, med noggrannhet följa operationens gång. För denna stora upptäckt skyndade franska akademien att tilldela Simpson Monthyonska priset af 2000 francs och kung Oscar Olafsorden. 1849 blef han president af Edinburg Royal College of Physicians och 1853 utländsk ledamot af Academie de Mådecine i ,Paris samt 1866 utnämnd till baronet. Öfver vapnet, som öfverst visar läkarestafven, läses devisen: vieto doloren. Sköldemärket var förvärfvadt genom striden mot smärtan, som blifvit öfvervannen. Inom många afdelningar af läkarekonsten har S. skrifvit och alltid genialiskt. Äfven teologien och fornforskningen bevara mänga tal och uppsatser af honom. . Bland hans sednaste bemödanden var striden emot de stora sjukhusen eller sjuksalarnes sammanbyggande under gemensamt tak. Genom cirkulärer till enskilda läkare samlade han en ovanligt stor statistik, som, jemförd med sjukhusens, bland mycket annat lärorikt visade, att efter amputationer på större sjukbus i England hade, af 2100 amputerade, 41 procent aflidit, medan uti den enskilda praktiken dödlighetsprocenten å samma antal var något öfver 9, och att af barnsängsqvinnor 1 af 29 dö på barnbördshus, men 1 af 212 oti det enskilda hemmet. I senare fallet grundar sig jemförelsen på närmare en million individer. Ryktet om denna ovanliga personlighet förde en massa främlingar till Edinburg. Hans hem blef samlingsstället för läkare, fysici och andra vetenskapsmän från alla delar af verlden, och sådana personer sågos också dagligen vid hans bord. Hans gästfrihet var furstlig — men den fattigaste studiosus medicinge mottogs lika förekommande som den dekorerade vetenskapsmannen. De sjuka behandlade han med omtanka och vänligt och alla lika hjertligt. Ett godt ord gafs åt hvarje, och der konsten stod vanmäktig, gaf han dock en hjertlig tröst åt den lidande. Medio sistl. Februari kallades S. till London för att vittoå i Mordauntska målet — en affär uti hvilken såsom bekant prinsen af Wales var invecklad. Knappt hemkommen nkallades han åter till Lundon för samma ärende, och hade att resa båda. gångerna nattetiden både fram och åter. : När han den senare gängen kom hem, möttes han af ett telegram till ytterligare en resa, till en sjuk. Under väntan vid Perthb jernvägsstation fick han en reumatisk attack, som spart gick åt bjertat. Efter några få veckors långsam illfriskning, under hvilka han yttrade hoppet att kunna fortsätta sina undersökningar rörande hospitalsfrågan — en strid som i lera nummer fortgått i epogelska tidskriften The Lancetv — fick han sista April ett ytt anfall af sjukdomen, som slutade hans ör läkarekonsten och menskligheten dyrbara if den 6 Maj kl. nära 8 på aftonen, efteremnande enka, 3 söner och en dotter.