Aftonbladet – 1 juni 1870, sida 3

jatt följa både i yttre och inre angelägenhe ter. Desse mäns framstående duglighet oci störa begåfning försäkra dessutom den ny: regeringen om den öfverlägsenhet som des föregångare saknade, hvilket var en af d förnämsta grunderna till det nästan anarki ska tillstånd, hvartill vi slutligen kommo oc) som gränsade nära nog till folkethingstyranni Man skulle också hafva svårt att finna bättr män för genomförandet af de vigtigaste a de reformer, som stå på dagordningen. Såsom ordförande i kyrkokomiten, hvilken m står vid slutet af sina arbeten, skall Hal strax från början vara fullständigt herre öfver alla hithörande frågor, och detsamma blifver förhållandet med Krieger när ombildgen af rättskipningen förestår, ty äfver han är ordförande i den komitå, der detta arbete förberedes: Att Fonnesbech aflöst Haffner som inrikesminister kan knappast anses för någon olycka efter den senares vacklande och svaga uppträdande i fästefrågan; den nye inrikesministern är derjemte både en arbetssam man och gerna sedd af större delen af folkethingets medlemmar. Men förundran har det säkerligen väckt, att de tvenne vigtiga försvarsministerierna blifvit anförtrodda åt öfverste Haffner, som icke veterligen är i-pesittning af någon synnerlig militärisk duglighet; men !om det rykte talar sannt, som meddelar, att general Raaslöff skall vara utsedd till direktör i båda förenade ministerierna, skall denna brist vara afbjelpt. Helt annorlunda yttra sig organerna för reaktionen och för allmogepartiet. I Den Konservative,, en fortsättning af Augustiföreningens blad, Dansk Rigstidende, yttrades vid ryktet om att grefve Holstein skulle hafva vändt sig till Krieger, Hall och Fenger: Blifver ministeren bildad i den riktning, som de anförda namnen utvisa, sunna vi endast anse det beklagligt. Skall let åter spelas va banque om Danmarks ramtid? Aarhus Amtstidende yttrade vid ryktet om en ministör Holstein-Hall-Krieger: Skulle detta blifva en verklighet, måste let icke endast väcka undran och förvåning, tan äfven i hög grad beklagas. Derigenom kulle Novemberförfattningen, londonkonfeensen, Slesvigs, Holsteins och Lauenburgs örlust, dessa mörka skuggor från våra sista lycksdagar, träda fram som lifslefvande biller, men framförallt som oöfverstigliga skranor mellan regering öch folkething, Dercenom skulle säkert äfven det sista svaga ioppet om det danska Slesvigs återvinnande ara alldeles försvunnet. Hall, Krieger och Vordslesvigs återvinnande skola helt visst efinnas alldeles inkommensurabla, för att cke tala om att en sådan minister skulle lldeles nedslå hvarje hopp om Junigrundgens återgifvande. Hvilka andra följder en kan hafva, äro vi för lojala att antyda. i hoppas för öfrigt, att en sådan sammanittning af ministeren skall visa sig alldeles praktisk.