Aftonbladet – 1 juni 1870, sida 2

ande, skall det allmänna bruket lika kraftigt om lagen utestänga henne derifrån; qvionorna orde i sanning befinnas odugliga till många af le sysslor som de nu eftersträfva. — Detta är ord och inga visor! Vid ett storartadt möte i Edinburg, der 1200 personer voro inuti och lika många af brist på atrymme utanför salen, framlades petitioner med 19,000 underskrifter, till stor del från de arbetande klasserna, och en mängd talare af båda könen uppträdde. Parlamentsledamoten Bright sade bland annat: ingen kan förneka att qvinnan lika mycket som mannen har fördel af goda och lider af dåliga lagar. Hennes intresse för lagstiftningens åtgärder är om möjligt större än mannens, emedan hon är den svagaste parten i samhället och de svaga behöfva, bättre än de starka, goda och rättvisa lagar till sitt beskydd. Skattebördan är lika för båda könen; medborgerliga skyldigheter böra ovilkorligen medföra äfven medborgerliga rättigheter. En annan talare yttrade: Enligt teorien skola alla qvinnor få sitt uppehälle af mannen, underhållas af deras arbete, det ena könet lefva fullkomligt sorgfritt på det andras bekostnad. Detta låter vackert, men huru är sanna förhållandet? Ett ordspråk säger att mannen måste arbeta och qvinnan gråta; men ehuru männen nog arbeta, nöja de sig ej med qvinnans tårar. Hon får allt sin del af arbetet med och nästan alla tårarna på köpetl...... Regeringarna nu för tiden äro ej tyranniska: deras fel äro likgiltighet och indolens. Sjelfva vilja de intet ondt, men låta gerra det bestående onda vara ifred. Här behöfves qvinnans ömtåligare samvete, meraimpulsiva natur Statskeppet måste hafva både segel och barlast; för närvarande finnes oftast endast barlast, inga segel...... Hur kan hustrun vara sir mans sällskap och hjelp, då hon i ett afseend ställes på samma plan som dårar, idioter oct omyndiga barn? Det påstås att hon är för god för ren och mild att från hemmets lugna fristac inkastas på den politiska vädjobanan. År då qvinnans renhet och godhet till större skad: för det offentliga lifvet än mannens råhet och sjelfviskhet? : Vi våga nu ej längre trötta läsaren. ÅA det redan sagda framgår tillräckligt tydlig frågans olika ståndpunkt i de skilda länderna Vi torde en annan gång återkomma till de andra nutidsproblemet: den gifta qvinnan eganderätt, med anledning af åtskilliga äfve; hos oss förhandenvarande förhållanden. E anmärkning kunna vi dock ej undertrycka att med all aktning för de många och lysand undantagen, dessa mera nitiske än välbetänkt ifrare tro nutidens qvinnor om för mycket tänka för högt om en generation som änn lider under följderna af det usla pensionssy stemet. I detta fall torde det vara tillåte att med trygghet draga vexel på framtide