Aftonbladet – 1 juni 1870, sida 2

ar af alla stånd och klasser, äro hvar på lg t sätt intagna af dessa fördomar och justs rigenom har den moderna uppfostran fått t n riktning, som kulminerar i den satsen, d t en högre intellektuel bildning är död och lo rderf för det qvinliga väsendet. De flesta untimmer vilja icke emottaga det obero-1F de dem tillbjudes, emedan de mycket rik-u st känna och erkänna att ansvaret blifverr , mycket större. De flesta herrar motar-sz ta saken, emedan de frukta en förändringt bestående förhållanden eller en uppoffring I egna lefnadsvanor. 3 Helt nyligen hafva äfven våra tidningars rättat om de vid universitetet i Zärichlt uderande damerna; vi kunna ej neka osss öjet att anföra några detaljer derifrån. Ar1 367 promoverades derstädes första gången : t fruntimmer till doktor i medicin, kirurgi ! ch obstetrik. Den festliga promotionsakten ! rsiggick den 14 December inför ett af åhö! we öfverfyldt auditorium. Ledsagad afl! niversitetets rektor och medicinska fakul-:! tens decanus, samt åtföljd af fakultetens ! friga professorer, framträdde fröken Naeschda Sousloff, ett anspråkslöst svartklädt untimmer omkring 24 år gammalt. Blyg ch tillbakadragen, med blicken fästad på sitt : 1anuskript, tog hon plats på katedern, hvarfter. hon uppmanades att hålla sin inaugualföreläsning, afhandlande det lymfatiska ystemets betydelse för organismen. Härefer följde den egentliga disputationen öfver etenskapligt uppställda satser inom fysioloiens och kirurgiens område. Disputationen ar ingen tom ceremoni med förut öfverensomna frågor och svar. Interpellerad såväl f professorn i fysiologi som af tvenne stuenter, visade fröken Sousloff väl någon förigenhet och ovana vid det främmande språet, men svaren ådagalade sjelfständigt tänande, grundadt på egna iakttagelser. En arm apologi för qvinnans arbete och henes bildning, uttalad af en af professorerna, fslutade akten. Fröken Sousloff återvände 869 till Petersburg, der bon för närvarande raktiserar som läkare. I förbigående må unmärkas, att äfven i Ryssland damerna sörja röra på sig, ehuru deras frihet, såväl om hvarje annan, torde få svårt att slå rot ich blomstra i enväldets ofruktbara jordmån. Äfven innevarande vår bar ett doktorsdiolom utdelats åt fröken Morgan från London ch det schweiziska universitetet är således let första inom Europa, hvarest egentligen har blifvit allvar af saken och några prakiska resultat kunnat framvisas: Förliden sommar företogs dersammastädes under ledning af tvenne protessorer och deras assistenter en större botanisk geologisk excursion beräknad på 4 dygns bortovaro. Vid affärden från Zirichs bangård infunno sig jomte 30 studenter äfven 2 unga damer, utstyrda med alpstafvar, portörer och resväskor. De hade varit flitiga åhörarinnor af föreläsningarne och regelmässigt bivistat de hvarje vecka företagna mindre excursionerna; intet hinder lades derför i vägen för deras deltagande äfven i denna större utflykt, ehuru den var beräknad att sträcka sig vida omkring, och blott till en början med begagnande af jernväg och ångbät. På hela färdena utmärkte damerna sig icke allenast genom friskt mod och vetenskaplig ifver, utan äfven genom en uthållighet vid mödor och strapatser minst lika stor som de manliga deltagarnes. Vanligtvis voro de ibland de första framme vid målet för dagen, ehuru vandringen en gång räckte 10 timmar. Med hänsyn till förestående fakta uttalas den bestämdaste förkastelsedom öfver förslaget att grunda särskilda högskolor och universitet för fruntimmer. Dessa inrättningar blefvo troligen af underordnadt värde, besatta med andra klassens lärarekrafter och dessutom för dyra för det fåtal fruntimmer hvilka, åtminstone tillsvidare, kunna antagas egna sig åt dylika studier. Kasta vi nu slutligen blicken på England så möter oss frågan med helt annat skaplynne. Ifrandet för högre bildning, förbättradt skolväsende och vidgade arbetsfält hafva isynnerhet på sista tiden måst) träda i bakgrunden och blifva af jemförelsevis underordnad vigt mot de tvenne stora frågorna om qvinnans valrätt och gifta qvinnors eganderätt, hvarom äfven inom parlamentet förslager blifvit väckta. Striden är häftig, stundom bitter; den engelska energien, kraften, ihärdigheten och frikostigheten å ena sidan möter å den andra den välkända nationella kärleken till och fasthållandet vid gamla seder och bruk och så blifver i sanning hårdt mot hårdt. Som bekant hafva frihetsvännerna för denna gång inom parlamentet lidit ett oväntadt nederlag. Det är dock icke utan intresse att se, huru under vårens lopp det liberala fruntimmerspårtiet uppbjudit alla medel att genom möten och föreläsningar sprida kunskap och väcka intresse. Härföra damerna mest sin egen talan och mötas äfven inom pressen, dels af lifliga sympatier, dels af hätska motståndare. Få torde dock gå så långt som Pall Mall Gazette, hvilken uppmanar Englands läkare att afgifva ett intyg, huruvida ej fara är för handen att hela slägtet går under, om den svaga qvinnohjernan skall upptändas och förvirras af det politiska lifvets excitation! — Med anledning af Mills bekanta bok hafva vi funnit följande kortfattade satser: Qvinnan tillkommer valrätt, emedan hon vanligen har en skarpare blick för karakteren än mannen och alltså med sitt val skulle träffa värdigare personer; någon fruktan uttryckes dock för hennes större tillgänglighet för mutor. — Den gifta qvinnan bör sjelf råda öfver sin egendom. emedan, om mannen af naturen är qvinnan öfverlägsen, så behöfvas inga lagar för att upprätthålla hans öfvervälde inom äktenskapet; om denna öfverlägsenhet ej finnes, bör den ej med konstlade medel framkallas. — Hvarje hinder för qvinnans tillträde til hvilken sysselsättning som helst bör afskaffas af det skäl att, om erfarenheten visar hennes oförmåga att uppfylla ett åligSE ETEN NO RAR SENSE YA AES ETTA TN