Aftonbladet – 31 maj 1870, sida 2

Mministör. Spaniorerha eller portugisarne)a derhålla en armå för att bespara dem be-e! äret af parlamentariska debatter eller en!D itation genom allmänna möten. Dennelfe mme Saldanha, som i sitt åttionde år brud sig in i.sin suveräns hem och underkastat I o ingligheten en oförtjent törödmjukelse, harla å eller tre gånger förut med våld tagit sitt h derneslands öden i. sina händer och medlsi vjonettspetsen aftvungit folket dess votum. lfi et är möjligt att, om han vid slutet af sinh nga bana får tid på sig, den på detta våld-FE mma sätt erhållna makten blir på ett väl-k rande sätt använd. Men dessa exempel på e t folks afsägelse af sin förstfödslorätt ärolu edslående och förödmjukande. Vi äro härls landet vana att betrakta soldater som vilv etrakta elden: såsom de bästa tjenare, men i om de sämsta hörrar. l Den gamle marskalken har nu emellertid 1 rekats hopsätta en ny ministör. Han harl jelf ej tvekat att belasta sina mer än åttio: riga skuldror med kriget och utrikesärendena, s tom presidentskapet i konseljen. Biskopen ( f Viseu, en för sina demokratiska åsigter iycket populär prelat och intim vän till Sal-: anha, som fått sig inrikesportföljen erbjuden, . ar afböjt uppdraget, som i stället öfverta-l: its af cortesledamoten Sampayo; finansmil: ter är Pereira, justitieminister dAcosta, sjöninister Correa och Peniche minister för de llmänna arbetena. Trots Saldanhas egen örklaring att han ej åsyftar någon iberisk inion, fortfara dock ryktenå om hans planer detta hänseerde att oroa sinnena i Lissa-! on. Att åtminstone en del af befolkningen j är dessa planer obenägen, synes deraf, att nligt ett telegram från Lissabon tisdags afonen i förliden vecka hopar af folk genomågat gatorna under rop Lefve pnionen!, Esparteros, segerhertigens, afslag på anbulet af Spaniens tona synes ej ha varit deinitift. Han har nemligen gitvit en ny deputåtion, som afgått till Logronio, förhoppning om att han skulle mottaga den lysande våfvan, om hon skänktes honom af en stark majoritet i cortes. — Denna församling har med en betydande röstöfvervigt antagit lagen om civiläktenskapet, en ny bresch i den spanska ultramontanismens förskansningar. — De I närheten af Gibraltar bortröfvade engelsmännen äro en hr Borell och bans brorson samt två tjenare. De föllo i röfrarnas händer i närheten af en gård vid namn Sabar i kretsen San Roque. Trots ifriga efterspaningar, har man ännu ej kommit röfrarna på sparen. Skulle i, Frankrike ministeren Ollivier snart nödgas afgå och, som vi i går visade, är en sådan händelse alls icke ogannolik, skall kejsaren ej mera för uppsökande af nya ministrar vara hänvisad uteslutande till högern och högra centern. Dagens tidningar från Paris berätta nemligen om bildandet af en ny förening af politiska män inom kamma-: ren, som synes kallad att i den närmaste framtiden spela en vigtig roll. Ernest Picard, hvilken, som man eriurar sig, nyligen skilde sig från sina gamla vänner af venstern, bar jemte femton andra af samma parti bildat en ny politisk grupp under namn af den konstitutionella venstern.. De förklara sig färdiga att mottaga makten den dag det tillåtes dem att förverkliga det program som ligger till grund för deras förening, ett mycket liberalt program och som endast genom sin dynastiska karakter skiljer sig från den egentliga vensterns. Picard och hans vänner anse möjligt att äfven med kejsaren och kejsardömet gifva Frankrike institutioner som deras gamla vänner endast tro sig kunna söka i den republikanska statsformen. Medlemmarne af detta nya parti, som säkert snart kommer att törstärkas med ett ej obetydligt antal af den förra venstra centern, äro, utom Picard sjelf, Jouvencel, Lecesne, Riondel,, Choiseul, Barthelemy St. Hilaire, Keratry, Bethmont, Rampont, Malezieux; Lefebvre-Pontalis, Marmier, Javal, Wilson, Steenackers och Guyot-Montpayroux. Den nya presslagen blef förl. torsdag så godt :soin enhälligt antagen. Den betecknar onekligen i flera afseenden ett stort framsteg: Den vigtigaste af de der upptagna reformerna är den om jurys införande i tryckfrihetsmål. Picards amendement blef ej, som vii går genom tryckfel uppgåtvo, förkastadt med en majoritet af tid röster. Majoriteten utgjorde i sjelfvå verket endast två. röster, och när amendementet dagen derpå som ett nytt upptogs åf Keratry, förvandlades den till minoritet, ett verkligt nederlag för regeringen. De i Amerika bosatte tenierna ha, såsom redan genom telegrafen är bekant, ånyo gjort ett dumdristigt. försök att infalla i Canada, men ha gjort fullstäfidigt fiasco. Emellertid sågo deras tillrustningar temligen hotande ut, då hopar af dem samlades på flere håll, såsom i S:t Albanst i Vermont samt i Malone i staten Newyork. Newyork City tyckes ha varit basen för deras operationer. S:t Albans är beläget på östra stranden af sjön Champlain; Malone något vester om nämnde sjö, och båda ligga tätt invid Canadas gräns i graunskapet af Montreal. Den 24 dennes på aftonen uppnådde omkring 700 fenier S:t Albans och några hundra andra befunno sig i åtskilliga städer i staten Newyork på väg till gränsen, Deras öfverbefälhafvare var den bekante. ONeil, hvilken redan för fyra årsedan, i slutet af Maj 1866, första gången föll in i Canada öfver floden Niagara vid Fort Erie, men blef tillbakaslagen. Denna gång säges han haft inalles omkring 2000 man att förfoga öfver. Men hans anfall var ej det enda, som påtänktes. Enligt ett telegram från Chicago skulle en fenisk expedition lemna Milwaukee i Wisconsin för att falla in i vestra Canada, Den måste således, ifall underrättelsen är sann, göra en omväg öfver Förenta staternas område. Fenierna under ONeills befäl hade natten mellan den 24 och 25 dennes afskurit den telegrafkabel, som går genom Lorefizfloden. Canadenserne afsände den 25 den