Aftonbladet – 21 maj 1870, sida 3

j dagen och stämningen jemte förordnande för allI i männa åklagaren och behöriga fullmakter för I brandstodsbolagens ombud blifvit upplästa, börjaIdes förhöret, som räckte i något mer än tretton timmar, derförinnan likväl det protokoll, som förIdes vid den af kronolänsmannen C. E. Hagberg Iden 13 April på stället hållna undersökning, jemI väl upplästes, och efter hvilket protokoll vi geInom utdrag lemnat de upplysningar i detta mål, ) hvilka i gårdagsbladet meddelades. Vid förhörets Början förklarde hr Cederborg, latt han, med anledning af de upplysningar som I erhållits, dels vid brandstodskomitens på stället gjorda undersökning den 26 Mars, eller dagen efter branden, dels vid ofvanskrifna af kronolänsman Hagberg hållna ransakning, så ock på grund af de upplysningar han i öfrigt vunnit angående förevarande sak, angåfve Låstbom att hafva uppsåtligen anlagt mordbrand å egendomen BECDY såväl den 21 sistlidne Januari, som ock den 24 oc 25 derpå följande Mars. I denna framställning instämde allmänna åklagaren. På domarens fråga, hvad Låstbom bärvid bade att yttra, genmälde denne att han helt och hållet bestred de påståenden, som af ombudet för brandstodsbolagen blifvit gjorda och i hvilka allmänna åklagaren instämt, under yrkande att de infordrade vitnena måtte höras på ed, dervid han ff menade att åtskilliga afvikelser af dem skulle göras från deras vid de föregående undersökningarne aflagda berättelser. Innan vi fortgå i referatet, nödgas vi, då tidningens begränsade utrymme för dagen ej tillåter att fullständigt meddela målet, redan nu ikorthet nämna utgången af den ganska märkliga ransakningen, likväl förbehållande oss att mera detaljeradt dertill återkomma. Låstbom blef nemligen vid förhörets slut, på af hr Cederborg utförligt motiveradt yrkande, af domstolen förklarad skyldig genast träda i allmänt häkte. Sedan angifvelsen mot Låstbom var gjord, aflemnade denne en skriftlig! berättelse angående hvad han hade sig bekant om branden, för hvilket vi i gårdagsbladet till det hufvudsakligaste redogjort, men derutöfver yttrades, angående besigtningen för brandförsäkring i det norska försäkringsbolaget af den nu nedbrunna stora byggnaden, att Låstboms mening skulle varit att framdeles åter öfverflytta denna försäkring i Nyköpings läns brandstodsbolag samt att ordföranden i Ytter-Enhörna församlings brandstodskomit6, Wallin, ensam skulle värderat den nedbrunna byggnaden till 12,000 rår, för hvilka den sedermera också blef försäkrad. Då hr Cederborg häremot gjorde det inkast, att ifrågavarande värdering skett af Låstboms eget tjenstfolk, befallningsmannen Sjögren och kusken Lundgren, hvaremot omnämnde Wallin endast gifvit ett intyg om att han ansett byggnaden vara värd den uppgifna summan, förmälde sig Låstbom kunna bevisa, såväl att Wallin gjort värderingen som att huset vore värdt ej allenast 12,000, utan till och med 18,000 rdr. Härefter fingo de ofvan uppräknade vitnena afägga vitneseden, hvarefter, på begäran af hr Cederborg, vitnena fingo afträda, medan några frågor framställdes till Låstbom. Låstbom tillspordes då om huru många särskilda byggnader funnos vid Kkeby samt huru många af dem qvarstå efter branden, i hvilka bolag de varit försäkrade, om större tillbyggnader eller reparationer blifvit verkställda o. s. v. för att derigenom få klart huru och på hvad sätt försäkringarne blitvit tagna, men Låstbom syntes ha mycket svårt att redogöra för dessa omständigheter och gaf undvikande svar. Han sade att han ville påminna sig att tre eller fyra logar funnos i den räckan, men kunde ej specificera närmare, emedan ban, som sjelf bor i Stockholm, så sällan var på Ekeby. Han trodde dock att befallningsmannen skulle kunna gifva bättre besked i dessa afseenden. Hr Cederborg fann sig med anledning häraf böra nämna, att samtliga byggnaderna vid Ekeby försäkrades år 1825 för 13,500i rdr och att värdet under åren 1846 och 1866, vid de hvart tjugonde år återkommande större synerna, båda gångerna blifvit nedsatt och, ehuru med ringa belopp, dock visande att bolagen ej ansett att husen förbättrats? I denna försäkring var karaktershuset år 1825 åsatt ett värde af 5729 rdr 50 öre och då Låstbom vid undersökningarne uppgifvit att förhöjningen till 12,000 rår vore en följd af tillbyggnaderna, som blifvit gjorda, anhöll hr C. att Lästbom måtte tillsägas att redogöra för hvari dessa tillbyggnader bestod samt för deras verkliga kostnad. Låstbom svarade att tillbyggnaderna, som blifvit verkstälda af hans företrädare, landtbråkaren Molin, bestått af ett större kök med 2 skafferier, 2 rum och en bättre veranda. Ordföranden i brandstodskomiten, Wallin, skulle, enligt Låstboms uppgift, ha noga genomgått hela byggnaden och derefter värderat densamma till 12,000 rår, hvaröfver han utfärdat intyg, som Låstbom lemnat till agenten för brandstodsbolaget, sedan äfven komittledamoten Lindberg, dock utan att hafva närvarit vid byggnadens granskning, undertecknat samma intyg. Agenten hade då dessutom fordrat en specifik förteckning å husens antal och utseende och hade Låstbom sjelf uppgjort en dylik, hvilken på hans begäran undertecknats af Sjögren och Lundgren, hvari ban ej ansåg sig ha förfarit oriktigt. Låstbom yttrade vidare till svar på de framställda frågorna rörande värdet af tillbyggnaderna, att han aldrig tänkt på att värdera dessa särskilt, utan att värderingen i sin helhet verkställts af Wallin. Ombudet för brandstodsbolagen lemnade specifik uppgift å samtliga försäkringarne, uppgående till 50,518 rdr 25 öre och meddelade att Låstbom fordrat ersättning i det norska bolaget för 11,714: 45. i Nyköpings läns brandstodsbolag: för byggnader . 4,223: 50. lösören .... 1,788: 50. 4223: 50. i allmänna försäkringsverket för byggnader å landet ....... eller tillsammans rdr 19; JD. Domaren uppfordrade härefter Låstbom, alldenstund ban nu vore för brott tilltalad, att redogöra för sina föregående lefnadsomständigheter, med anledning hvaraf Låstbom uppgaf: att han var född den 9 Mars 1818 i Carlstad. Hans fader var färgaren J. H. Låstbom och modren Anna Stina Skoglund. Låstbom lemnade sitt hem vid 15 års ålder och kom då i garfveriyrket I Carlstad, der han vistades från 1834 till 1840. Flyttade derifrån till Konradsfors bruk i Vermand, der han konditionerade ett år, och arbetade lerefter hos fabrikör Westin i Stockholm några månader. Efter att ha varit i Vestervik ett halft ir samt i Varberg 4 månader, for han till Tyskand, der han vistades ett par års tid och kondiionerade derpå i Aalborg på Jutland i fyra år. År 1848 ankom han till Vermland, köpte då garferi i Filipstad, hvilket han dref till 1852, då han cöpte gård och garfveri äfven i Carlstad och skötte båda affärerna, boende sjelf i den senare staden. Han flyttade till. Stockholm den 1 Okt. 1868 och hade här intill Maj månad 1869 en hanlelsbod på Svartmangatan. På hösten samma år cöpte han Ekeby för 60,000 rår och betalte å cöpeskillingen kontant 7500 rdr. Låstbom är gift ch har 7 barn. . Då såväl allmänna åklagaren som brandstodsolagens ombud hade sig bekant att Låstbom tillörene varit utsatt för en eldsvåda, sökte de gevom frågor till honom, under det han redogjorde ör sina lefnadsomständigheter, få honom sjelf att mtala tiden och stället när detta händt. Dervid efanns dock att den eldsolycka, som af Låstbora ämndes, ej var densamma som för hrr Hök och Jederborg var bekant; hvaraf närmaste följden lef att Låstbom måste recogöra för tvenne eldsSTETSON SENSE SERNER