Aftonbladet – 13 maj 1870, sida 3

Ingar; DWOous: Andra kammaren; Måndagens sammanträde. Under detta sammanträde behandlades frågan om upptagande af ett jernvägslån. Såsom tman torde erinra sig hade 1. M:t föreslagit upptagånde af ett fönderadt lån på 40 mil: ioner rdr, men statsutskottet i sitt, utlåtande JV (7 Bemställt, att ondodt ott tillfälligt lån å 8,500:000 sår måtte pl tagas att återbetalas å bestämda tiler, högst 10, minst 5 år. För den öfver denna råga förda långvariga debatt inskränka vi vår relogörelse till de båda hufvudkämparne samt frih. sripenstedt, som framlade ett nytt förslag till ånesätt sm 8. k. serielån:, . ir Hr A. Bergstrött framställde ett särskildt förlåg Om upptagande af ett fonderadt amorteringsån å 40 millioner rdr, och detta förslag undertöddes i hufvudsak under öfverläggningens lopp VM hrr Kolmodin, Kallstenius, Tranchell oc Mannörskantz. Hr Jöns Rundbitek, i hvars yrrände hr Palandör förenade sig, gjorde en inödlifikation deri, åsyftande att lånet ej skulle afse lott rorra och östra stambanorna, utan blifvande ernvägsbyggnader i allmänhet. Utskottets förslag örordades deremot af hrr C. Ifvarsson, Jöns Pehrsson, Jan Andersson, Hedengren, Hierta, Key, Ahlgren, Sparre och Hedin. Gretve Posse erinrade, att statsutskottet i fjol öreslagit upptagande af ett fonderadt lån, men utt detta mötte så stort motstånd i kammaren, att örslaget. derotti afslogs met 115 röster möt 35, ch att de deremot då anförda skäl ännu icke äro allna, utan stå väsentligen qvar, både det att utedning om det behöfliga låneloppet ej heller nu blifvit lemnad, enär riksdagen ännu icke erhållit sännedom om behofvet för de enskilda banorna, ch det att allmänheten genom upptagande af tillfälliga lån med längre återbetalningstid så småningom behöfde vänjas vid fonderade lån. Ett unnat i fjol användt skäl att uppläggande af ett törre lån skulle stegra de enskildas åtrå efter anslag till sina banor förefunnes äfven i oförminkad kraft. Ehuru tal. fortfarande var af den fancen att ett fonderadt lån vore det fördelaktigaste, insåg han sig dock böra böja sig för majoritetens nening, isynnerhet som den vid sista riksdagen af wonom sjelf och andra hysta och möjligen öfverkattade vådan af ett tillfälligt lån ej blifvit förrerkligad och sannolikt skulle blifva det lika litet uu. Yrkade derför bifall till utskottets förslag. Statsrådet frih. af Ugglas ansåg det vara för tatens kredit oklokt att alltför långt utsträcka le tillfälliga lånen. Det vore så mycket större käl att nu upptaga ett fonderadt lån, då vi bland unnat skola betala ett tillfälligt lån, och det ej jore rätt eller brukligt att betäcka ett dylikt me tt nytt tillfälligt. Tal. ansåg icke samma skäl kunna anses för giltiga nu, som sålunda betrakades under förra riksdagen. Nu har allmänheten edan blifvit van vid statsobligationer, såsom bevis varpå kunde anföras dels förra årets tillfälliga ån, emedan af dess obligationer voro de med ängsta betalningstiden mest begärliga, dels ock iypoteksbankens lån med 40 å 50 års återbetalingstid, hvaraf sistlidet år såldes ej mindre än 2 millioner rdr, hvilken summa innevarande år annolikt än ytterligare stegras. Det är nog möjigt, ja sannolikt att åtskilliga af dessa obligatioer gått till utlandet; men säkert är också, att vögst betydligt deraf stannat qvar inom landet, och den som infinner sig i riksgäldskontoret en lag, då räntorna å dessa obligationer utbetalas, skall lätt öfvertyga sig, att det visst icke är blott apitalister som funnit dem begärliga. Om man in icke förra året visste, huru stor upplåning kunle behöfvas, emedan ingen enda bestämd utgift 1å kunde anföras, hvartill det föreslagna lånet borde beviljas, så gäller ej detta skäl nu, då anslag blifvit beviljade till norra och östra stamba norna och under den period, för hvilken det före: slagna fonderade lånet skulle upptagas, tvenne temporära lån å 10 millioner skola återbetalas. 1 samma ögonblick som man beslöt dessa banor: byggande, beslöt man också i sjelfva verket et större lån, ty icke kunde det väl vara meninger att hjelpa sig fram med oupphörliga tillfälliga lår till deras byggande. Skulle det genom de blif vande undersökningarne visa sig att, såsom önsk ligt vore, ett billigare byggnadssätt kan åstad kommas, så kunde ju återstoden af lånet använ das till enskilda jernvägsanläggningar. Det dröje dock ännu länge, innan dessas behof kan utredas och skulle vi vänta med det stora lånets uppta gande, tilldess det skett fallständigt, så finge v aldrig något fonderadt lån, då behofvet af jern vägar väl aldrig kan sägas hafva upphört. Fort gätter man nu med att upptaga tillfälliga lån, så blifver man sedan tvungen att under hvilka om ständigheter som helst upptaga ett stort utländsk lån, ty inom landet kan man ej påräkna att på eI ång upptaga ett sådant. Bifölles nu utskottet örslag, så komme återbetalningarne att alltfö hårdt anstränga landets krafter. — Allt talade så ledes för upptagande af ett fonderadt lån nu ge nast, och tal. förenade sig i det af hr Bergströr framställda förslag till beslut. Frih. Gripenstedt framställde åtskilliga an märkningar mot det sätt, hvarpå statsutskotte plägar uppställa sjelfva statsregleringen. Genor att sammanblanda jernvägsmedlen med de öfrig hade utskottet kommit till den uppgiften, att e statsbrist förefunnes. Tal. lemnade en omständ lig redogörelse för att visa att så emellertid ick vore förhållandet, utan att snarare ett öfverskot törefunnes. — Hvad längveloppet beträffade fö) ordade han ett större lån. afseende vidare lånesättet hade tre olika slags lån blifvit föreslagn: nemligen lån med perpetuella räntor samt amoi teringsoch temporära lån. Mot de begge förs! nämnda slagen hade tal. åtskilliga anmärkninga att göra, såsom att dessa lån skulle blifva mindr begärliga i anseende dertill att obligationerna inlöstes på bestämda tider. Af fruktan för a med förlust nödgas realisera sin egendom — hvi ket i anseende till vår inskränkta fondmarkna lätt kunde ske — skulle mången draga i betär kande att nedlägga sina besparingar i btatens obl gationer, hvilka under sådana förhållanden enda med svårighet kunde afsättas. Det enda lånesä derför, som passade för våra förhållanden, vor ett sådant, der betalningstiden för hvarje oblig: tion vore på förhand bestämd. Tal. hade tänol sig ett dylikt lån grundadt på obligationer, ind lade i ett visst antal serier, t. ex. 40, efterso fråga här vore om ett lån på 40 millioner. A dessa serier skulle en hvarje år inlösas, så a lånet blefve efter 40 års förlopp återbetaldt. Få att förekomma en alltför stor utbetalning und de första åren, föreslog tal. under ett senare ai