Aftonbladet – 13 maj 1870, sida 3

förande, att man i början skulle minska återbes talningarne, hvilka borde tillväxa i samma proportion, somräntan å de outlösta obligationerna minskades, så att statsbidraget hvarje år blefve ungefärligen lika stort. Ett dylikt serielån lemnade långifvaren frihet att välja emellan en längre eller kortare återbetalningstid. Den, som snart behöfde återfå sina besparingar, skulle föredraga det senare sättet, men den åter, som ej behöfde detta, skulle placera sina kapital i obligationer af de sista serierna, och detta komme att blifva regeln, ty erfarenheten hade visat, att af 1869 års statslån voro de begge sista seriernas obligationer de begärligaste. Genom ett serielån undvikes dessa kursstegringar, som kort före utlottningarne af ett amorteringslån nästan regelmesaigt. återkomma; obligationen skulle alltid hafva sitt bestämda, lätt uträknade värde. Ty tal. vore öfvertygad om att någon kapitalrabatt ej skulle komma att beräknas för dessa obligationer, om räntan bestämdes till 5 procent. Många såväl enskilda personer som allmänna verk och inrättningar skulle med glädje begagna tillfället att utbyta sina kapital mot ett papper, som löpte med en bestämd ränta och som bade en bestämd förfallotid. Af hvad tal. sålunda anfört, framgick, att han slöt sig till dem, som beslutit sig för ett lån, som uppfylide ej blott stundens, utan äfven den närmaste framtidens behof, och att han i afseende å lånesättet föredroge ett 40-årigt serielån. Men som han fruktade, att mången ej hunnit sätta sig in uti senare delen af förslaget, ville han biträda hr Bergströms förslag. Bestämdt skulle han motsätta sig, att ett så litet lån som det af utskottet föreslagna skulle ställas på amortering. Ett 8!, millioners Jån borde vara tillälligt. N Grefve Posse anmärkte, att frih. Gripenstedt ej vore den ende, som funnit, att statens blomstrande ställning berodde af det sätt, på hvilket män tppställde siffrorna; men om man ville veta, hurudan ställningen verkligen vore, då borde man söka framlägga den 8å redigt som möjligt, och detta hade statsutskottet gjort. Utskottet hade ej heller sagt, att någon statsbrist förefunnes; det hade tvärtom visat, att med den föreslagna lånesumman skulle 2,560,000 rdr af statsskulden blifva amorterade. Hr grefven anmärkte vidare såsom något egendomligt att frih. Gripenstedt ville bifalla hr Bergströms förslag, som vore mest aflägsnadt från det af satnme talare framställda förslag till serielån, men deremot icke det af utskottet föreslagna tillfälliga lånet, hvilket likväl nyssnämnda serielån mycket närmade sig. Emot finansministern anmärkte tal. att denne i fjol ej fann vådligt att staten egde en tillfällig skuld af 10 mill. rdr, men i år ansett det vådligt att denna skuld ökades till 14 millioner rdr. Det vådliga skulle således ligga mellan 10 och 14 mill. rdr. FinabSministern frih. af Ugglås fann ingen annan skilnad mellan det af frih. Gripenstedt före: slagna serielånet och ett amorteringslån än att i fråga om det förra lånet hvarje innehafvare af en oplig tion på förband vet när obligationen skall betalas; men talaren ansåg detta icke vara någon synnerlig fördel och i alla händelser trödde han att ett amorteringslån hade bättre utsigt att lyckas. Detta nya slags lån hade icke heller för statstådet varit obekant och han hade äfven tagit i öfvervägande om ett dylikt borde 1tragasältns, men kommit till sådant resultat, att det måste öfvergi.v25; ehär det kade mindre utsigt avt lvckas än något annat. av , 4 3retf sad rättmätigheten af ett af Grefve P08se pesuc! tt det såge ut frih. Gripenstedt fäldt yttranav, j somm om utskottet haft Dågra biafsl ter Med det af itskottet. änvända sätt för statstegleringens upp ställande. Tal, ville icke på sämma sätt insinuera, att frih. G. skulle Haft nägra biatsigter me gel elfte timmen framställda förslag, ehuru eH sädan manöver vore ganska vanlig vid sådana tillfällei som det närvarande. Detta förslag hade dock gjort tjenst såsom en brygga till ett blifvande 8ystem, men på samma gång gjort utskottets förslag en Stör tienåt; d4 dä visat, att frågan ännu vore obestämd oci tviftblaktig, ävär den ej vore fullt klar för landets största finansiefer. al: itebgar satte, huruvida riksdagen kunde, om den nu äns toge det föreslagna 40-millioners-lånet, vara öfvertygad om att ej ett låneförslag snart åter framkomme och skulle önskat att den ärade finansministörll i dötte afseende. lemnat några upplysningar. Såsom förut är nämrdt; gästades efter diskussionens slut tvenne omröstningar. Genört den första antogs hr Rundbäcks förslag till kontraprö: position mot hr Bergströms, med 85 röster mot 72. I hufvudvoteringen segrade utskottets förslag med 99 röster mot 59. less ———