Aftonbladet – 11 maj 1870, sida 3

tillåggande att administrationens tiyssnämnda åtgärd ICks föranledt till någon anmärkning från revisorerna (för 1863) bvarföre äfver administrationen af Si4e printipaler, resp. fastighetegare, erhållit full decharge. ärvid anmärkte revisorerta, i sin den April 1859 afgifna berättelse, först och främsi att administrationen icke, enligt instruktionen, varit berättigad på ordinarie stat UPPföra sina tjenstemän, och fdernäst visaues med administrationens egna prötokoller, att uppgiften det flera af tjenstemännen jemväl tillförene uppförts: på ordinarie stat icke är med verkliga förhåltandet öfverensstämmande. Vidare erinra revisorerna derom, att om än den decharge som administrationen redan undfått för det år under hvilket beslutet fattats, fredar administrationen från rekonventionstalan från fastighetsegarnes sida, så lärer likväl icke deraf följa, att fastighetsegarne äro skyldiga vidkännas utgifter, hvartill de icke lemnat sitt samtycke. Å andra sidan aäse revisorerna föga antagligt att kommunalstyrelsen, som emottagit astighetsfonden till förvaltning på bestämda vilkor, skall medgifva: utbetalning från näninde fond af en dylik utgift, hvilket äter skulle föranleda, att fastighetsegarne, sedan öfverenskommelse träffats om deras frikallande såsom särskild klass från vidare utgift för brandvaktshållet, än den i fastighetsskatten inbegripna, likväl skulle få vidkännas särskild uttaxering för ifrågavarande hittills obekanta ändamål — och på grund häraf tillstyrkte revisorerna att fastighetsegarne måtte förklara administrationens framställning em fortfarande utbetalning åt noarien och kamweraren af deras löner icke kunna bifallas. Fastighetsegarnes beslut öfverensstämde med revisorertras hemställan. Denna åtgärd föranledde v. häradshöfding Dahlgren såsom notarie och kronouppbördscommissarien Ekstrand, såsom kamrerare och assör i f. d. brandvaktskasseadministrationen, tt till Stockholms rådhusrätt instämma komnunalstyrelsen, med yrkande att af fastigietsfonden utfå och framgent uppbära de öneförmåner, som administrationen tillföräkrat dem, och lärer rådhusrätten bifallit säromålet. Att kommunalstyrelsen icke kan ller bör åtnöja sig med ett sådant beslut aga vi för afgjordt, utan förmoda att saken ullföljes till Svea hofrätt. Då rådhusrättens itslag blir tillgängligt skola vi meddela detamma. . TERES YNAS SNART