nål , medföra några olägenheter, men man borde ic för deras skull uppoffra en reform, som i allmä n)het är god. Man anmärker, att n person ke skicka på en annan en mängd onödiga bref, 30 denne måste betala. Men häremot finnes ett s kert korrektiv deruti, att man, när man korn mit underfund dermed, ej löser sådana :bre Man befarar att blifva öfverhopad med I Mängd så kallade tiggarbref; men sådana blifs nog frankerade. Den som vill söka hjelp hos e . Jannan, börjar icke gerna med att göra honom fö 1largad genom att tvinga honom att betala brefvei ell De föreslagna nedsättningarne i portot för stört rl Ibrefvigt sammanhänga så nära med frankering; ig friketen, att tal. i fråga om dem var ganska tvel sam, såvida ej denna frihet blefve bifallen. D skulle kunta tedföra en betydlig förlust för post verket, om man icke genom frankeringsfrihete la I kunde påräkna en ökad korrespouders. Fal y1 m I kade bifall till K. M:ts proposition. 8) Crefrö ; 6. Mörner anmärkte, att den fran keringsfriliet gort år 1995 1860 ade rum fö bref, hvilka nedlades i diligönsoch ångbåts-lådor hade sin grund deruti, att frimärket få den tide tt lej funnos. Det var säkert icke utan skäl, sot rn; t I sedan öfvergifvit den. Den föregående tal. had sagt, alt beloftst af förändringen visade sig der uti, att så många bref icke kunna befordras, eme dan de sakpa frimärke; met det skulle vara in tressant att veta, huru många outlösta Utsf blefve liggande på posten, utan någon valuta för post verket; ifall förslaget gick igenom. Samme talare hade Sagt, ätt det year bårdt att ej medgifva er sådan frihet; men det före snarare hårdt att tvinga en person att betala alla de bref, gom skickas å honom, och att dertill betala dem dubbelt mot ) I hvad de annars skulle kosta. Men man kan låta .j bli att lösa dem — ja, om man kunde läsa inneKället tron att bryts brefvet! Men icke alla hafva len sådan siareförMåga. Pet kan ändå gå an för I den, som bor i staden, att se Diefret för att bedöma om han vill utlösa det; men för landsbygden I skulle den föreslagna förändringen medföra störa ) svårigheter: Förslaget är alldeles icke lämpadt olet våta förkållanden. Dess antagande skulle betydligt försvåra köbttöllen på brefven och göra en ökad tjenstemannapersoria! behöflig. Tal yrI kade bifall till utskottets utlåtande. Afvenså hrr Nordström och Brun. Bifall till K. M:ts proposition yrkade hrr E. Meijer, Bexinick, Ekerman, Storckenfeldt, von Gegerfelt och Nordenfalk, vilka fraomhöllo den stora lättnad införandet af frankerifigafriheten skulle medföra för korrespondensen. Med 62 röster mot 33 biföll kammaren K. M:ts förslsg öh hestämde tilläggsafgiften för ofrankerade bref till 5 öfg utan afseende på brefvets vigt. . Portosatserna för bref af öfver 4 orts Vigt kex stämdes i enlighet med K. M:ts proposition. 4:de punkten, i hvilken utskottet föreslagit, att ersättningen fö; bref med sluten rekommendation alltid skall utgå med 5U för, förordades af hr Bennich och statsrådet frih. af Ugglas; hvaremot hr Rydqvist yrkade afslag. De öfriga punkterna, äfven den 10:de, i hvilken utskottet afsterkt hr Hiertas motion om upphäfvande af tidningsstämpelgafeiften, biföllos. Derefter företogs till behatdliög kgutskottets betänkande n:r 43 i anledning af väckta tistiener om ändringar i nu gällande strafflag. Pörsta punkten, i hvilken utskottet afstyrkt hrr Hedins och Tenteri motioner om revision af strafflagen, föranledde en längre diskussion, hvilken öppnädssaf hr Hasselrot. Han beklagade att betänkandet ankommit så sent, att den vigtiga frågan icke få en sådan ltfedbitig som hon förtjente. Vår nuvärakde prottinälslag ifthing var föråldrad redan då den antogs. våra dagar görs allting fort. Vi lefva i en tid, då man ick tietsx betraktar? brottslingen såsom ett mensklighetens äfskrimj utan såsom en olycklig like. Det var naturligt att en lag, som efterträdde en annan med grymma straff; sjelf måste blifva temligen sträng. Alltför långa fönpgelsostraff — förslöa menniskan både till kropp och Själ: Yaår strafflag är i detta hänseende hårdare och strängarö ät den behöfde och borde vara, hvilket man lätt finner Vid en jemförelse med den danska och norska. Tal. ingick i en detaljerad jemförelse i detta hänseende. Man borde icke i fråga om straffets bestämmande gifva så stort utrymme åt domarens subjektiva mening sord hi. Deremot borde lagen sjelf göra en åtskilnad efter brottets motiver och de förhållanden under hvilka det blifvit begånget; så att t. ex. den, som af nöd stulit matvaror, straffades lNindrigare än den som gjort tjufnaden till ett yrke: Pal. yrkade, att riksdagen måtte ingå med en skrifvelse till K. M:t med anhållan, att han ville I låta utarbeta och för nästa riksdag framlägga ett 1 förslag till revision af nu gällande strafflag i riktd ningen af latitudsystemets inskränkning och straffg tidens förkortande. t Hr v. Koch företog en granskning af utskottets å motivering isynnerhet den historiska delen deraf, k wvilken han ansåg vara historisk i ungefär samma nening som detta ord användes af en bekant snillik pamfettförfattare. Han gillade syftet af de ramställda motiverna för såvidt de afse strafftilens minskning. Hvad åter latitudsystemet beräffar, skulle han vilja hafva det längre utsträckt, lock endast i fråga om straffets minimum. I detta änseende åberopade han Englands exempel, der ill följd af mildrande omständigheter straffet kan estämmas ganska lågt, ja till och med bortfalla. Ti ängelsestraffen borde göras kortare och mera I itensiva. Latitudsystemet borde utsträckas nedåt. !p dessa båda hänseenden önskade tal. en revision ti f strafflagen. Dock ville han icke yrka någon bh srifvelse till K. M:t i ämnet; ty dels hyste han et förtroende till regeringen, att den sjelfmant lå kulle taga initiativet härtill, dels fruktade han, att ) D 1 sådan skrifvelse endast skulle föranleda nedsätndet af en komit6 af det vanliga slaget, och bi etta skulle icke mycket gagna. Fndast en peranent komitå af jurister kunde på ett tillfreds. ällande sätt utarbeta ett förslag. q Grefve C. G. Mörner ansåg en revision af straffgen för närvarande icke behöflig och yrkade bt fall till utskottets utlåtande. ut Hr Nordström kritiserade det i nu gällande så rafflag antagna latitudsystemet. Han ansåg en ry eller en kollegial domstol såsom nödvändig 0 rutsättning för detsamma. Det är för mycket g! t ligga en så förskräcklig makt i en persons FPe ind. Hr Faxe ansåg det ej vara skäl att nu tillsätta In ny lagkomitt för att omarbeta en så ny straffz och trodde, att om regeringen fann den befva någon revision, skulle hon nog sjelf fram) mma med förslag dertill. Han yrkade derför all till utskottets förslag. (Forts.) nig dad Tv