Aftonbladet – 7 maj 1870, sida 2

I tar ac OLVILVelaKUSL Värderuilaste IFUR1 a en af årets litterära produktion, den förfån digt aflidne P. Botten-Hansens: La Nor-stel ege lilteraire, catalogue systematique et raiovat de tous les ouvrages de quelque valeur äfv nprimes en Norvige ou composts par desen uteurs norvegiens au 19:e siccle, accom-ski agnå de renvois, notes et explications littö-!mo vires, ainsi que de notices biographiques des för! uteurs,. Man måste nästan sjelf ha varitmo jranlåten att sysselsätta sig med studier på j ock mma område, för att fullt kunna uppskatta der en sällsynta förening, som i detta arbete vid nnes, at ett smakfullt omdöme och en sällvär ynt pregnans i den kritiska fraseologien med der lar gruppering af ämnet och samvetsgrann utv oggrannhet i alla detaljuppgifter. Men äf-sid en praktiskt taget har denna bok en var-der g betydelse; hvar och en, som önskar allt a, hvad vår visserligen icke mycket omsitt gsrika, men likväl i flere riktningar rätt ektabla litteratur har att uppvisa i hans ack eller i en särskild gren, med hvilken an tillfälligtvis kommer att sysselsätta sig, inner här det dit hörande bibliografiska maerialet icke blott samladt, utan äfven sikadt med en skarp blick för det mer eller nindre väsentliga. Om detta verk tid efer annan genom nya upplagor hålles å jour ned litteraturens nyare alster, om man derill erbåller likadana öfversigter öfver hvad om utomlards-är skrifvet om Norge samt fver de skatter, som äro nedlagda i vår gen tidskriftsli ur, om nu till på köpet li n ny och för upplaga — af hvilken let är stort behof, men hvarmed ännu inen på allvar våg.t taga i tu — af Krafts ich Langes norska författarelexikon utkom-i ner i förening med M. Nissens bokförteckring för 1814—1847 och P. Bottendansens för ären 1848—065, af hvilken seare det af S. Petersen fullbordade sluthäfet just nu lägges under pressen — skall vår teratur vara i besittning af en cykel biblioska bjelpkällor, som till och med rikare itteraturer skulle kunna ha skäl att missinna Icke minst skall detta vara till den egentiiga pragmatiska litteraaren, för hvilken det besvärstö jningsarbetet då skall vara gjordt, s att han med hela materialet systematiskt lit dnadt i sin hand så mycket säkrare skalllt. .urna göra sina kombinationer, skildra detl18 ammanhängande framätskridandet i utveck-5 ingen och fälla sina domar. Ett respektatecl elt försök till bearbetning af en särskild ual itteraturgrens oria bar året skänkt ossilS tt verk, som Norge doc N. an tillegna sig, då Ti venh och är sh (a dslagit sina bopålar i Sverige. LD. Dietrich-)ho m har i Omrids af den norske Poesies Ire Historien, hvars första hälft utkom redan år sic 1866, andra ften 1869, lemnat en följd )H. vt skildringar af des da skaldegrupperna lit aldefysionomierna, hvilka både ärony nedskrifna med kärlek ämnet och tillika rö utförda med icke liten uppmärksamhet på na de karakteristiska, mindre dragen. Hvad lib man hatt att anm Vv mot denna bok är, att det kunde vara tvifvel underkastadt, huruvida det vore berättigadt att lösrycka skaljbe lh från de öfriga litteraturarternade ne till jörer r isolerad framt dant samhälle m det norska, der det myckna område för själsverksamheten, som ännu ligger ouppod-m: dt, i ing med befolkningens och tilllli 5 en själsarbetarnes ringa antal gjort, att delningen af själsarbetet ännu blott i ringa grad gätt för I sjelfva vertil ket ha de ka skalderna — nästan utan antag — redlagt sitt andliga kapital icke skaldearbete; de du et ha utgrenat na ; de ha på mår pit in iha politiska och sociala lif, och tit åter icke kunnat undgå att gifva jen än många olika håll. M spår af denna jaf Islitvets ötriga ) bi ktorer, och just denna korsning af ömse-kri sidiga i ningar skulle det vara en upp-Jic vitt — för ölrigt säkerligen icke någon lättvå uppgift — för den norska skaldekonstens di historieskrifvare att åt m är 80 de allt skäl att vara författaren tacksam, änm såsom en antydning för den författare, an-PE tingen detta nu blir hr Dietrichson sjelf eller någon annan, som i en kommande tid skulle vi lja återupptaga arbetet på detta omräde, la hvilket fall undersökningens och fraroställ-L bingens plan ostridligen bör göras något om-R ångsrikare. En af historiens hjelpvetenskaper, hvars bearbetning är i ständigt stigande i Norge, är statistiken. År 1838 började utgifnirgen ) lä af ett officielt statistiskt tabellverk, men dess la; omfång och betydelse var blott ringa, till) Li dess det år 1862 förändrades och utvidgades ke efter en ny plan. Sedan den tiden har det oupphörligt gått framåt, hvarför man isynnerhet har att tacka det statistiska embetsov verkets skicklige chef, byråchefen N. Kjer.ha Allt flere nya brancher ha blifvit indragna ho under den officiella statistiken, såsom fattigfv rdsstatistik och fiskeristatistik, och ytter-å igare utvidgningar äro påtänkta, hvilket icke en lott kommer att bli praktiskt nyttigt, utan sk ifven ha sin stora vetenskapliga betydelse.be Af de bidrag till Norges officiella statistilm,) de om utkommo år 1869, intager den vanliga se! emårsberättelsen den främsta platsen. — Dåm len omfattar tidrymden 1861—65, kan det!sk cke nekas, att den offentliggjorts temligen ut ent och derigenom har förlorat nå f på omedelbara praktiska betydelse; men u tta är en olägenhet, som det statistiska lar nbetsverket nästa gäng sannolikt skall kunna til indvika. För öfrigt visar berättelsen i sin ne welhet, om man jemför den med dess äldsta egångare från 1830—1835, stora framsteg, På de hvad fullständigheten af de speciella ni erna från amtmännen och det idetaf statistiska embetsverket utarbetade resonvi nerande sammandraget angår, — Står deten alltså särdeles lyckligt till med de statistiska m materialsamlingarna, kan knappt detsamma ! gas om den egentliga deskriptiva och jemvis rande statistiska litteraturen. År 1840 utmi af A. Schweigaard första delen af sin al-!Fc drig fullbordade Norges statistik, och 8 årte senare offentliggjorde M. Twethe ett dylikt! eh Arbete; meu härtill inskränkte sig — så när ty som på ett enda undantag, om hvilket mer ut ängre fram — hela den för en större allut het beräknade statistiska litteraturen be inda till 1867, då man erhöll första häftet st: Mt dåvarande professorn O. J. Brochs: State istisk Aarbog. Till en del kan dock äfven dis lena blott kalias en matorialsamling, om hi också en mycket väl ordnad. Det är 1869 de utkomna tredje häftet sysselsätter sig för-ve vämligast med Norges hydrografi och skall!bö nart etterföljas al ewt fjerde, hvars offent-rer iggörande, likasom i allmänhet verkets ut-sti ybotande har blifvit fördröjdt genom en fil nängd göromål, som lagts på författarens for dror, när han i fjol på våren inträdde i!kel nivisteren med programmet att Virkställa nö n reform i vårt sjöförsvar, ett värf, som stä nsamt kan vara nog att lägga beslag på en ski nans. fulla arbetskraft. Jag nämnde nyss, att me n enda författare har lemnat verkliga, skiltag rande statistiska arhatan Ach tärkta daervid De