Aftonbladet – 30 april 1870, sida 2

Ett bref till franska kejsaren En af de mest spirituella författarne i der franska tidningen Sidele, Edmond Texier, hal i tidningens senaste veckoöfversigt uttala siva och hela det liberala Frankrikes åsigter om den stundande folkomröstningen i former af ett bref till kejsaren, der under ytan a en lekande och blixtrande ironi gömmer sig ett djupt allvar. Anledningen hvarför har valt denna något ovanliga form förklarar har sjelt i början af sin epistel, som vi här göra oss ett nöje att meddela våra läsare. Till kejsaren, Quai du Louvre N:o 1. Sire! t Jag har läst i en tidning, som vauligen äl väl underrättad, att ers majestät tänkt at skicka mig ett förklarande bref vid tiden fö plebiscitet. Denna nyhet smickrade mig. Ingenting i mitt förflutna lif, jag tvekar ej at rkänna det, hade kunnat framkalla den Ise åt mig, jag uppskattar den ock; ehuru jag måste dela den med tio millione val-medbröder. Detta bref, sade jag till mig sjelf — nä: inbillningen är lössläppt stannar den ej mer — skall det bli tryckt eller handskrifvet med de diplomatiska tecknet M. P., manu propria Handskrifvet vågade jag ej hoppas på. Ja; beräknade, att om ers majestät skref 10( bref om dagen, skulle det ge ett litet nät totalbelopp af 3000 bref i månaden oci 36,000 pr år, och att ers majestät behöfd lefva så der ungefär en 100 år för att komm: på det klara med de 10 millioner medborgare, till hvilka ni värdigats vända er rande omröstningarne. Under denna tids förlopp skulle senatskonsultet kunnat hinna at bli moget. Det fanns ett sätt att kunna göra en god besparing af tid, bläck och papper, och jag gjorde mig i ordning att angifva det för er: majestät. Furstarne kunna ej känna till allt, de finns till och med saker, som de alltid ärc okunniga om, derför att från de höjder, på hvilka de vistas, det är dem omöjligt att st bvad som tilldrager sig der nere i dalarna der menniskomyrstacken rör sig. Också försäkrade den vanligen väl underrättade tidning, om hvilken jag nyss talade att det kejserliga cirkulärbrefvet skulle tryckas i 10 millioner exemplar. Tio millioner äl verkligen bra mycket, eftersom bland dessö 10 millioner valmän, till hvilka brefvet skulle adresseras, 4 millioner ungefär skulle begrips det ungefär lika bra som om det vore skrifvet på hebreiska, och det af flera betydande orsaker, af hvilka den minsta är att de icke kunna läsa. Ni ser, sire, att verkligen en anmärkningsvärd besparing kan göras på papper, tryckning och porto för epistel-packorna. Den vanligen väl underrättade tidningen misstog sig, jag får icke mottaga i mitt hem det bref, man låtit. mig hoppas på, man inskränker sig till att införa det i Journal officiel och klistra upp det på alla husknutar i Frankrike. Det är säledes ett tillfälle jag går miste om att få mottaga ett bret från kejsaren, ett tillfälle som antagligen aldrig mer skall erbjuda sig, och det är jag verkligen ledsen öfver. Emellertid, sire, för att nu återkomma till de tio millionerna valmän, blir ni icke, ers majestät, förvånad öfver att få veta, att så mycket folk i ert rike icke ens känner de första bokstäfverna i alfabetet? Detta beror af flera orsaker, på hvilka jag vågar fästa ers majestäts välvilliga uppmärksamhet. Först kommer det sig af den ytterligt uppsvällda krigsbudgeten, Det är nödvändigt att man företager en djup beskärning af detta vidunder, att man heroiskt gör en tappning