Aftonbladet – 29 april 1870, sida 2

STOCKHOLM den 29 April. Tillståndet i Nordamerika. Då utvandringen från Sverige hotar att taga allt större proportioner och i fjor omfattat omkring 40,000 menniskor, af hvilka enligt konsul Habichts rapport ensamt till Chicago anländt öfver 26,000 personer, vilja vi bär i sammandrag ur statssekreteraren mr Wells sista rapport, som-omfattar de sista fyra månaderna af året 1869, meddela hvad som för svenska läsare kan vara af intresse rörande det tillstånd, hvari Förenta Staternas industri, handel och sjöfart för närvarande befinna sig. I dessa frågor betraktas mr Wells af alla partier i sitt fädernesland såsom en af de mest framstående auktoriteter, och hans utlåtanden röna derför största uppmärksamhet såväl inom pressen som kon. gressen. I England räknas ifrågavarande raport bland de vigtigaste statsekonomiska birag, som någonsin blifvit lemnade till utredning af Förenta Staternas ställving, och den kastar ett klart Jjus öfver åtskilliga förhållanden, som man icke ens inom Amerika hittills rätt uppfattat. Han börjar sin rapport med en beräkning öfver krigskostnaden, grundad dels på uppgift öfver samtliga nordoch sydstaters direkta utgifter och iråkade skulder för krigskostnader, dels på en beräkning öfver näringarnes och industriens förluster, som af amerikanska allmänheten icke anses för högt upptagen, och får sålunda hela kostnaden för sydstatskriget till den oerhörda summan af öfver trettiotvå-tusen millioner riksdaler, Såsom väsendtlig motvigt häremot anför han, att under de sista åtta åren mer än två millioner menniskor inflyttat från Europa samt öfver femtiotusen kineser. Efter krigets slut har jernvägarnes längd växt med tvåtusen mil, som öppnat niotusen qvadratmil nytt territorium — en areal, större än hela Frankrikes — och under samma tid ha telegraflinierna ökats med tvåtusen-sjuhundra mil. Hvad mer är, fastän de två åren som följde näst på kriget voro mycket tunga för sydstaterna, hvilkas skördar ledo nästan total missväxt, hafva de två sista åren mer än ersatt bristen. Risoch sockerskördarne under 1863 äro dubbelt så rika, som under år 1868, då söderns produkter uppskattades till ett värde af eltvahundra millioner rdr, och utsigterna för detta år äro änna gynnsammare. Mr Wells beräknar att, efter afdrag af hela krigskostnaden, landets nationalförmögenhet växt med öfver åttiosju-tusen millioner rdr — en tillväxt af 65,8 procent. Jordbrukets och fabrikernas årliga afkastning beräknar han till femtontusen-tvåbundra millionerrdr, hvar. af jordbruket lemnar tre-fjerdedelar. Detta borde vara lika glädjande som lysande; men han visar dock att det ser bättre ut än det verkligen är, emedan det dåliga myntet och det telaktiga beskattningssystemet bragt säådan oordning i fördelningen af arbetets årliga afkastniog, att massan af folket i nästan hvarje fall är sämre lottad än för tio år sedan. Han visar att i hvarje hus nu bo flere personer än år 1860 — alltid ett dåligt tecken och särdeles i detta land, der enhvar sätter sin heder uti att bebv sitt eget hus, hvilket i fordna tider var lätt verkställbart; att insättningen i sparbankerna på intet sätt ökats i jemnbredd med folkstocken och, hvad värre är, i många stater tillhör en viss klass — emedan många personer med stor förmösenhet under flera olika namn insätta sitt kapital i sparbankerna, emedan man ej anser de vanliga säkerheterna antagliga. Han visar äfven genom beräkning för olika stater, att förmögenheten ej växt i förhållande till befolkningen, om det försämrade myntvärdet tages i betraktande. Ett annat skäl till det rådande betrycket inner han i det ofantliga beloppet af amerikanska säkerheter som unionen, de särskilda staterna, kommuner samt bolag utsläppt. Han beräknar denna utländska skuld till 5,276,000,000 rdr, som drager en årlig ränta af 288,000,000 rdr och visar huru den jemnot och snabbt växer för att betäcka en ständig randelsbalans. Detta leder honom rakt på oten till det onda. Importens öfverskott öfver exporten skall betalas antingen i guld, :om ännu ej finnes, eller med förbindelser att ramdeles betala i guld med ränta under tilen, hvilka utsläppas till obegränsadt belopp, ch denna handelsbalans har icke den ringate utsigt att minskas, så länge tariffen och nyntet äro såsom de nuvarande. Importen vestår förnämligast af artiklar, som numera plifvit för landet oumbärliga, emedan de utgöra antingen nödvändighetsartiklar för den tora massan af folket: eller materialier för igtiga industrigrenar. Om allt stode rätt till, äger mr Wells, skulle vi dock kunna betala lem, dels med inhemska fabriker och dels ned öfverskottet af-guld från våra grufvor; nen med nuvarande tariff och myntfot finnes let numera knappast några produkter af inwemsk industri, icke ens hvete, som kunna finna fsättning inom den europeiska marknaden. ön större amerikansk export, att i någon mån totväga importen från Europa, finnes ej viare. Numera har tillverkningskostnaden för alla rtiklar så ökats, att endast högst få artikar tåla frakten öfver hafvet, och jordbruaren på prärierna finner sig för första gånen ur stånd att i engelska spanmålsnarknaden täfla med sina rivaler från Donau ch Krim. Härtill komma de rubbningar i Il industri, som härröra af de arbetande lassernas missnöje med sin ställning, då de ? ofantliga rikedomar samlade af deras herrar ler på spekulationsaffärer, och .som fram-! alla begäret att hellre tort vinna förmögenet genom rikedomars blotta förflyttande från a hand till enannans, än småningom genom tt skapa nya rikedomar. Svaren på en serie : f frågor, som blifvit framstälda till de mest : amstående hus inom olika industrigrenar fver hela landet visa att i följd af arbe-!:;