Aftonbladet – 25 april 1870, sida 3

SV OA MVA ARMS DIV DaUS UPUCL: I RIHSDAGEN. Torsdagens sammanträden. Första kammaren. Först föredrogs statsutskottets betänkande n: 46 angående K. M:ts proposition om I fortsatt utgifvande af teknisk ekonomisk be skrifning öfver statens jernvägsbyggnader. . Utskottet hade tillstyrkt denna proposition, me Imed hemställan att riksdagen måtte hos K. M: anhålla, att arbetet fortsättes efter en mindre kost sam plan, så att beskrifningen må utgöra hufvud sak och plancher endast bifogas när de äro nöd vändiga. För bifall talade hrr Funck, Lejon ancker och grefve af Ugglas. Hr Rydqvis föreslog ett tillägg i det syfte, att beskrifningei öfver norra och södra stambanorna må utarbeta endast i mån af byggnadsarbetenas fortgång, H Falk yrkade afslag både på utskottets betänkande och K. M:ts proposition. Betänkandet bifölls. Derefter företogs till behandling samma utskott betänkande n:r 47, i anledning af K. M:ts propo sition angående aflöningsstat för tullverket. De 4 första punkterna biföllos utan diskussion 5:te punkten, i hvilken utskottet afstyrkt hri P. Tjernlunds och P. Pehrssons motioner om indragning af tullstationerna i skärgården på den grund, att frågan om inloppsstationernas indragning måste efter behörig utredning förekomma till pröfning i sammanhang med det länge väntade förslaget till ny tullstadga, bifölls efter en kort diskussion mellan grefve af Ugglas och hr Bennich. Punkterna 5—8 biföllos utan diskussion. 9:de punkten, tillstyrkande hvad K. M:t föreslagit angående pensionsvilkoren för tullverkets embetsoch tjenstemän bifölls efter en kort diskussion mellan grefvarne C. 6. Mörner och af Ugglas. Den förre anmärkte olämpligheten af särskilda pensionsinrättnivgar för olika slag af embetsmän, hvilka hafva till följd att samma person kan uppbära pension på flere båll. 10:de punkten, angående uppförandet af: pensionsanslaget för tulltjenstemäns enkor och barn såsom förslagsanslag, försvarades af hrrBennich och Wwern samt grefve af Ugglas och bekämpades af grefve C. G. Mörner, hvilken ville hafva det uppfördt såsom ordinarie anslag till oförändradt belopp af 30,000 rdr. Punkten bifölls efter votering med 60 röster mot 2 hvilka voro för bifall till grefve Mörners förslag. ll:te och 12:te punkterna biföllos likaledes. Vid behandlandet af den sistnämnda, angående fastställandet af beloppet af tullverkets särskilda utgiftsstater, reserverade sig grefve C. G. Mörner mot de här förekommande olika slagen af anslag, ordinarie anslag, öfvergångsanslag och förslagsanslag. Statsutskottets betänkande n:r 41 i anledning af den af M. M:t lemnade förteckningen öfver statens utarrenderade egendomar lades till handlingarne, Samma utskotts betänkande n:r 48 angående Göta kanalbolags i riksgiäldskontoret deponerade medel bifölls efter en kort diskussion mellan grefve Henning Hamilton, hr Wallenberg och hr Nordström, under hvilken likväl något annat yrkande än bifall icke framställdes. Samma utskotts memorial nr 49, i anledning af statskontorets berättelse angående statsverkets spanmålsrörelse, undsättningsfonden och f. d. magasinsfomden, lades till handlingarne. Samma utskotts betänkande nr 50, afstyrkande arr Ehrenborgs och C. Nordenfelts motion om lån till staden Lindesberg samt Lindes bergslag, för återuppbyggande af vämnde stads kyrka m. fl. för dessa kommuner semensamma byggnader, bifölls. Samma utskotts betänkande nr 51, afstyrkande ar Cederströms motion om anslag för Baggensstäkets upprensning, å den grund att frågan redan var understäld K. M:ts pröfning, bifölls, sedan motionären tackat utkottet för det vitsord det gifvit denna fråga, att en är förtjent af riksdagens synnerliga uppmärkamhet. Samma utskotts memorial nr 52, angående anisandet af de i regerivgsformens 63 8 föreskrifna reditivsummor, bifölls. De i samma utskotts memorial nr 53 och 54 ramstälda voteringspropositioner, anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut ifråga m statsbidrag till anläggning af vägar mellan ycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbotens län samt mellan Hvetlanda och Serarps gästifvaregårdar inom Östra härad i Jönköpings län, amt i fråga om bestämmandet af aflöningen för iksdagens kanslier, godkändes. Derefter föredrogs statsutskottets betänkande r 56, i anledning af återremiss å 5:te, 7:de och :de punkterna i utskottets utlåtande nr 19, anående anslag till statens jernvägsbyggnader, tambanornas spårvidd och anläggningssätt m m 1:sta punkten, hemställande att östra stambanan åtte anläggas bredspårig, bifölls, sedan frih. A. . Raab anmärkt, att utskottet, att döma af dess otivering i denna punkt, icke tyckes ha gjort sig da för de olika förhållanden, som påkalla bredårig eller smalspårig bana. Föröfrigt framstälde an icke något yrkande. 2:dra punkten, i hvilken utskottet föreslår en ihållan, att K. M:t, efter fullständig och noggrann t redning måtte taga i öfvervägande, huruvida icke orra stambanan i sin helhet eller till en del kan yggas med mindre spårvidd eller svagare öfversggnad än de hittills utförda stambanorna, förledde en lång och särdeles liflig diskussion. Frib. A. C. Raab skulle med nöje velat öfver. katten dte lntedr ÅA He resterdertR RR I BRL er OT TR Fn Ur rn pr