Aftonbladet – 22 april 1870, sida 2

lura på. hämnd. Hvad jag vet, är att ni mr Edwin Barley, skal få plikta för oloflig intrång på min mark, Jag varnade er er gång förut; jag ämnar inte göra om det ännt en gång; — nu lemnar jag åt lagen att håll: er till ordning. Er mark!, sade Edwin Barley. Ja, min, sir,, svarade den förre kallt Så länge som jag. på detta gods representerar sir Thomas Chandos, är det mitt. Hai godheten att lemna parken nu, annars torde jag tillkalla mina betjenter, föratt ledsaga er. Hvad också mr Edwin Barley kunde företaga sig i smyg, så visste han ganska vä att han efter en så bestämd tillsägelse icke egde laglig rätt att stanna, och aktade sig derföre noga för att trötsa lagens bud. Har gick således bortåt. parkgrinden, men då har kommit tre steg ifrån oss, stannade han åter, vände sig om och sade: . Ni har ännu lagen på er sida, mr Harry Chandos. Om en kort tid torde den, rörande en vida vigtigare fråga, vara på min. Hvad dig, Anna, beträffar, skall jag med lagens bistånd reklamera dig. Tntet vidare: blef yttradt. .Mr Chandos följde honom med sina blickar, tills han håde vikit af ned åt grinden, och återvände derpå vid min sida till. boningshuset, slående toppen af buskväxteroch plantor med ridspöet. Det föll.sig väl att jag medhade detta, yttrade han — om till mig eller till ridspöet, eller till sig sjelf, vet jag icke. — Jag var sysselsatt med att fästa handtaget, somm hade lossnat. Ar den der karlen er mörbror? Han vände sig nu direkte till mig, med ett uttryck af bitter smärta i sitt bleka, ädla ansigte, Mina tårar frambröto ånyo vid hals fråga; jag önskade att jag kunde ätt dö.