Aftonbladet – 21 april 1870, sida 3

Bergslagsbanor: Uti Aftonbladet för den 12; dennes före:kommer. under ofvanstående rubrik en artikel af hr H. S. rörande ;den föreslagna utsträckningen af-Gefle—Dala. jernväg -genon Dalarnes, Nerikes-och Wermlands bergslagel till Krossekärrs hamn å vestra kusten, hvarut författaren bland annat yttrar att alla de vigtigaste och ännu obegagnade malmfälten kolskogarne och. vattenfallen utefter hela ifrågavarande bana tillhöra den del deraf som sammanfaller med Falu—Frövibanan,, samt att Falu-Krossekärrsförslaget är alldeles egendomligt, emedan det i strid med en sig alltmera utbredande öfvertygelse vill föra vårt jJero vesterut etc. 7 Uti sitt intresse för Falu—Frövibanan, tycks författaren emellertid hafva förbisett att Krossekärrslinien, utom de malmfält, kolskogar och vattenfall, som af densamma beröras å den, med .Falu—Frövibanan. gemensamma sträckan mållan Falun och Nya Kopparberget, dessutom passerar Hjölsjö, Hellefors och: Grythytte bergslåger uti Örebro län, Filipstads bergslag uti Wermlands län och sedan vestra Wermland och Dalsland. Uppgiften att utefter denna -sträcka: af linien icke finnas hvarken: koltillgångar eller obegagnade vattenkrafter måste anses såsom tillkommen af förhastande. Hvad koltillgångar beträffar (torde Hjulsjö ;Hellefors och Grythytte socknar kunna lemna rikliga sådana — likaså Kroppa, Nyeds m. fl. socknar i Filipstads bergslag äfvensom vestra Wermland och Dalsland. I afsende på drifkraft finnas derpå ofantliga tillgångar på en mängd ställen, såsom uti Svartelfven vid Hellefors bruk, Svartelfsbron och Elfstorp, oberäknadt vid Sikfors, Laxhyttan, och Grythyttan m. fl,, som ligga alldeles. i närheten af den föreslagna jernvägen: Vid Kroppa och Storfors, Asphyttan och Bjurbäcken finnes äfven stor drifkraft. ..Deijefors och Forshaga, med vidliggande Mölnbacka qvarntorp m. fl. erbjuda snart sagdt obegränsade tillgångar deraf. Uti Norselfven vid Edsvalla och vid öfriga fall fiopas äfvenledes storartade vattenkratter, såsom vid Borgvik och i ännu högre grad uti vattendragen från Le-Lången och Sillen. De kraftbelopp, som af dessa tillgängliga naturkrafter för närvarande finnas begagnade, uppgå till; en obetydlighet, af det hela, så att här finnes för en ny storartad indastriel verksamhet mer än tillräckliga tillgångar af dritkraft. I afseende -på malmfälten är yttrandet deremot riktigare. Vid en snart blifvande ökad tackjernsproduktion, en nödvändig su af införandet af Bessemers metod (då den koltillgång, som nu användes vid härdfärskningen, kommer tackjernstillverkningen till. godo), behöfver Wermland nya malmtillgångar.: En tillförselsfrån de rika fälten vid Grängesberget blefve sålunda behöflig och nyttig så väl för Dålarne som Wermland och gör jernvägens riktning så mycket mer berättigad. Riktigheten af den: föreslagna sträckningen af livien visas derjemte genom den trafik, som jernvägen kommer att upptaga från de trafikleder, som med densamma skulle kommä i beröring. . Uti.Wermland passeras icke mindre än sex sådana, med en ganska. stor vu existerande trafik, såsom de båda trafikederna vid Kroppa och Bjurbäcken med en