Aftonbladet – 21 april 1870, sida 3

i kronan,. På sidan 49 säger han nemlige 1 jsedan, enligt hans reglemente, franskan ell engelskan blifvit det nya språk, som i 3:d f I klassen skall inträda: Men från denna regel anse vi dock nödvändi . I (märk!) att ett undantag medgifves till förmån f dem, som ämna fortsätta sina studier på latingyr nasium, så att de få rätt att i stället för fra skan läsa latin i klasser af elementarskolan, de det förra språket af de öfriga läses. Skälen få i sådan valfrihet (mellan franska och latin) äl era. Skulle nemligen studiet af begge de klassisk språken uppskjutas till gymnasium så skulle di samma derstädes upptaga det mesta af tiden uta att ändock hinna blifva med nöjaktig grundlighe studerade. Derigenom skulle äfven lärjungarne på latir gymnasium komma i ett mycket ofördelaktigar läge, än deras kamrater på realgymnasium, hvilk hela elementarskolan igenom blifvit direkt förbe redda för detta masium. Vidare måste det anses såsom en alldeles bak vänd ordning, att franskan skulle läsas före lati net, då det förra språket har sin rot i det senarc och derför utan någon ansträngning kan läsas, sc dan elementen i latinet blifvit inhemtade. Dessutom är det en känd sak, att latinet mer än något annat språk behöfver att studeras:i go tid, om.-det skall blifva grundligare lärdt, och at en tidig underbyggoad deruti är ett ypperlig hjelpme el för snabbare fortkomst i andra språk. Såsom det allra märkligaste tillägger för fattaren sedan på sidan 51: Icke heller bör denna valfrihet -medföra någo: olägenhet i det afseendet, att lärjungarne derige nom nödgas i förtid bestämma sin studieelle: lefnadsriktning. De som läsa latin kunna nemlige! med lika fördel och lika god bildning lemna stu dierna då de genomgått elementarskolan, som dt öfrige. Ty latinet, hvilket är det enda ämne hvari de fått olika undervisning med de öfrige, ä! såsom formelt bildningsmedel alldeles icke sämre än franskan. Och om de framdeles skulle behöfvs lära sig detta språk, så går det mycket lättare se dan de lärt sig elementen i latinet. Emot allt detta hafva vi intet annat ati anmärka, än att det står i rak strid med förf:s föregående ordande om den påtagliga lättheten och nödvändigheten att i elementarskolan, der målet för alla ju var detsamma, sammanhålla-linierna, Med förf:s åsigt om latinets pedagogiska betydelse och olägenheten af att för tidigt behöfva välja studiioch lefnadsriktring hade han konseqvent bort förorda latinets början i 1:sta klassen eller åtminstone, såsom nu är förhållandet, i 2:dra.. Han har -nemligen sjelf medgifvit att ett sent begynnande -af latinstudiet medför stora olägenheter. och till och med vitnar om .en: bakvänd ordning, under det att en sen öfvergång från latinlinien til realinien icke medför några olägenheter. Detta oaktadt tänker han icke på de stackars realister, som från den 5:te klassen måhända hellre skulle vilja gå in på latingymnasium än på realgymnasium. Då hr R. sålunda oaktadt sin klyfning af elementarläroverket icke kunnat, vare sig till form eller innehåll, bringa undervisningen i närmare samband med folkskolans, eller gifva henne en mera medborgerlig kärakter än hon har; icke kunnat förekomma att, såsom nu är förhållandet, mängden af lärjungar . utgår lifvet dels från folkskolan, dels från elenentarskolans lägre. klasser med mera eller pindre oafslutad bildning; icke kunnat genom undervisningens sammanhållande på en linie indanrödja frestelsen för flertalet, af. elemenarskolans lärjungar att för tidigt rycka in vå den till vetenskaplig och embetsmannaildning; ledande latinlinien; . så kunna vi möjligen: förstå; -hvad det är för: en afgöande reform, som förf. anser sig kunna stadkomma. Tvärtom vill det synas temigen klart; att förf. hvarken känner medlen ller målet för den reform, efter hvilken han ängtar. När härtill kommer att det förslag, som örf. i sin broschyr framställt, och med hvilet vi nu sysselsatt oss, redan blifvit af hoom sjelf rubbadt i den motion han i kamåren framlagt,ri det-han uti sjelfva motioen ej. talat om nödvändigheten: af latinets strädande i 3:dje klassen, så blifva vinågot veksamma äfven rörande hr R:s förespegngar. om, en varaktig fred: Sammanställa vi nu de stora löftenai förrdet till broschyren och det praktiska reiltat af förf:s undersökningar rörande målet ;r undervisningen och medlen till hennes rundliga ombildning .så,. ifall. vi. ej få beakta hans opus såsom ett mindre lämpligt sämt med den myndighet, inför hvilken!det lifvit framlagdt, känna vi oss ovilkorligen: eraf föranledda att erinra om det Höratiana: parturiunt montes, nascetur ridiculus mus.