Aftonbladet – 21 april 1870, sida 3

till sitt förslag visat sig ega i afseende p: 1 I målet. -. Förslag till elementarläroverkets ändamålsen tliga anordning. 1:0. Elementarläroverket skall hafva til uppgift at 2 I befordra såväl den allmänna medborgerliga, son Iden högre vetenskapliga och lärda bildningen Fördenskull bör det klytvas i tvenne afdelningar j ) som hvar för sig utgör ett afslutadt helt med be gränsade kurser, nemligen en lägre (som vi viljs ) kalla: elementarskola), och en högre (som vi viljs I benämna gymnasium), af hvilka den förra skall 3 hafva till uppgift att fortsätta, utvidga och afsluta ,)den för det medborgerliga lifvet beräknade bild I ning, som i folkskolan grundlägges, och den se. nare att ofvanför den förra och på dess grund besörja den högre lärda och vetenskapliga elementarundervisning, som fordras såsom vilkor för vidare studier vid universitetet och högre specialläroverk eller i allmänhet för en högre vetenskap; lig och litterär bildning. ; 2:0. I Elementarskolan skall, i fullständig form, omI fatta 5, och gymnasium 4 ettåriga klasser;! och I skall. undervisningen i den förra vara gemensam för alla, hvaremot den på gymnasium skall förBrena sig på tvenne linier, den klassiska och den : reala. i 23:0: De begge bildningslinierna å gymnasialafdelningen, hvilka vi vilja kalla Latinoch Real-gymnasium, skola helt och hållet åtskiljas, nemligen på det sätt, att latipgymnasiet utgör elementarskoläns öfverbyggnad vid vissa och realgymnasiet vid andra af våra nuvarande: fullständiga elementarläroverk, och bör-härvid proportionen mellan de olika gymnasiernas antal rätta sig efter frequensen å hvardera bildningslinien. :0. a Vid undervisningens ordnande skola läroämnena och lärokurserna fördelas emellan elementarskolan och gymnasium med noggrannt aktgifvande på hvardera afdelningens olika karakter och ändamål; och bör härvid särskildt iakttagas, att i elementarskolans lärokurs, som skall utgöra ett fullständigt och afrundadt belt för sig, icke mer än två främmande språk upptagas, Såsom vi ofvan, funnit, anser förf..en klyfning af elementarläroverket i två -afdelningar. med hvar sina begränsade kurser vara det första. bland de medel, genom hvilka elementarläroverkets och folkskolans undervisning säkrast skall bringas i ett rätt förhållande till. hvarandra.. Den -dägre af ele mentarläroverkets afdelningar skall i 5 klasser fortsätta, utvidga och afsluta den i folkskolan grundlagda allmänt medborgerliga bildniogen. Godt! Hvilka förändringar af de bestående förhållandena föreslår då förf. för att locka folkskolans lärjungar in uti den 5klassiga skolan och för att förmå dem att till deras bildnings afslutande också genomgå henne i sin helhet? Förunderligt nog ingen annan,: som förtjenar att talas om, än att valet mellan latinet och franskan uppskjätes från 2:dra till 3:dje klassen, och att engelskan från reallinien uteslutes.Det förråder i sanning en mer än loflig obekantskap dels med pedagogiska förhållanden, dels med våra faktiskt gifna samhällsförhållanden. att tro, att. .denna obetydliga åtgärd skulle vara ett bland de säkraste medlen att häfva elemöntarläroverkets främmande förhållande till. folkskolan och den allmänt medborgerliga bildningen: : Ty förutsatt å. ena sidan att folkskolans läfjungar i följd af en blind tro på verkningarne af denna lilla förändring. läte locka sig. till att genomgå hr R:s 5-klassiga skola, i hvilket afseeride skulle deras bildning genom de nämnda förändringarne blifva mera afslutad eller vinna en mera allmänt medborgerlig karakter, blifva högre folklig och nationel? Förutsatt å andra-sidan att.de mera. ledda af. sina framtidsintresseri, än af hr R:s medborgerliga bildningslötten föredroge att, såsom nu. i allmänhet sker, från folkskolan utgå:i det praktiska lifvet, huru ginge det då med deras medbörgerliga bildningsafslutande efter hr; R:s anspråk på en sådan? Eller om samma skäl, som nuw föranleda en-stor del af elementarläroverkens lärjungar att sluta sin skolgång nedom 5:te klassen, äfven komma att hafva samma verkan i hr R:s skola, blifver deras bildning, som, utgå. från, hr .R:s 2:dra; -3:dje eller 4:deklass, i något enda afseende mera afslutad eller medborgörlig och folklig än deras, som nu utgå från samma klasser? Omöjligt... Hela hr-R:s förhoppning i reformväg grundar sig på dels ett förundransvärdt öfverskättande af det nu nämnda medlet, dels på den förhastade förutsättninven, att massan af folket deraf skulle begagna, sig. Att således hr R:s 5-klassiga elementarskola med sin undervisning i tyskan från och med 1:sta klass, i franskan från och med 3:dje klass, skulle förlora. den trämmande ställningen till folkskolan och mera än den nuvarande 5-klassiga skolan vara egnad att meddela den störa mängden af lärjungar en afslutad bildning är ett förhastadt påstående. Må vi nu se till huru författarens förslag tär sig ut inom gymnasialafdeloingarne. Genom förutnämnde klyfninog skall elementarläroverket i sin öfre afdelning, delad i 2:ne skilda 4-åriga gymnasier blifva i tillfälle att vå den i elementarskolan lagda bildningsgrunlen besörja en högre lärd och vetenskaplig undervisning. . Den allmänna. medborgerliga bildning, som folkskolan den 5-klassiga elementarskoan skall bibringas, liknar författaren, såsom fvan sagdt är, vid roten och stammen, den vögre bildningen, som bans gymnasier skola neddela vid grenarne och kronan; Man har å mycket större skäl att med fägnad bekta dessa vackra löftesrika bilder, som örfattaren på sidan 41 försäkrar att frågan om rätta tidpunkten för undervisningens örgrening på olika linier redan är afgjord i och ed det: elementarskolan fått till uppgift att närnast verka såsomen allmän bildningsanstalt och pecialstudierna blifvit framflyttade till gymnasium. )erigenom faller nemligen af sig sjelf, att underisningen måste vara gemensam under det stadium, om Ulementarskolan omfattar, och att dess förlelhing på parallela bildningslinier icke kan sättas fråga (märk!) förrän på gymnasium, der specialtudierna börja. Ty det är en alldeles påtaglig ak, att man icke kan stadga olika undervisning ich olika lärokurser, så länge skolans ändamål för Ha är detsamma. På detta sätt komma linierna cke att dela sig förr än på gymnasium, hvilket i anse både för staten, läroverket och lärjungarne ara en mycket, god sak. Derigenom slippa nemigen barnen att bestämma riktningen af sina stulier och sin lefnadsbana, förr än de komma till nognare ålder och bättre känna hvad de vilja och vad de duga till. Att de nu måste göra detta al vid öfvergången till 2:dra klassen, d. v. s. vid 1 års ålder kan omöjligt anses såsom annat än tt stort fel i vår nuvarande skolordning. Huri förundrad måste man icke efter sd — FR ÅR JK NA DT bt pr be BA KR IM ID mht mds AR FHI FOLK PR PM 4 PR FR in-s(