Aftonbladet – 14 april 1870, sida 3

medlemmar måtte meddela nödiga upplysningåt alldenstund bolaget tillåtit sig i bref, utfärdade till kammarens ledamöter, beskylla utskottet för osannfärdiga uppgifter. Grefve Funck och hr Montgomery-Cederhjelm upplyste, att utskottet begått ett misstag, men som dock icke var af den beskaffenhet, att det inverkade på frågans ställning. Såväl den sistnämnds som brr Wallenberg och Brusewitz yrkade bifall till utskottets betänkande, alldenstund man genom att bifalla K. M:ts förslag skulle göra ett undantag från stadgandet om minimitillverkning, och detta undantag skulle sedermera kunna åberopas som prejudikat för dylika anspråk. För K. M:ts proposition talade deremot rr Funck, A. C. Raab, Odelberg och Bennich, hvilka ansågo obilligt att taga skatt för en tillverkning, som icke egt rum. Frib. A. C. Raab ansåg att man äfven borde göra afseende på att ifrågavarande bolag försökt i vårt land införa en alldeles ny näring, bränvinstillverkning af hvitbetor. Det första försöket hade misslyckats och medfört en icke obetydlig förlust. Under sådana förhållanden skulle utskottet icke kunnat tillstyrka afslag på en anhållan gådan som den nu framställda, i fall den kommit från någon fattig person. Att nu, derföre att det gällde rika personer, begagna sig af tillfället, skulle vara staten mindre värdigt. Hr Wallenberg anmärkte, att enligt frih. Raabs argumentation måste staten alltid vara beredd att hjelpa hvarje industriidkare, som gjort ett misslyckadt experiment, och ansåg beskyllningen rot utskottet att vilja åt bolaget, derföre att det bestod af rika personer, obefogad. Frih. Raab genmälde, att han icke velat framställa någon beskyllning. Föröfrigt trodde han icke, att den värde Stockholmsrepresentanten, som just icke var känd för att lägga fingrarne emellan, skulle varit barmhertigare i fall det gällt någon fattig. Han hade icke heller vädjat till honom utan till kammaren. N Utskottets betänkande bifölls med 51 röster mot (Fortg.y