Aftonbladet – 13 april 1870, sida 3

lander svåfvande öfver askådarnes hufvuden; dessa ofantliga åtta kedjor, i hvilka hvarje länk var en menniska, ingåfvo en känsla af svindel. Menpiskoböljorna hade likasom en stigande flod öfversvämmat piedestalens bas och derefter cornichen; stenarne tycktes vara lefvande. Det fanns icke en vrå, huru farlig den än var, der man icke såg hufvuden röra sig. Uppe på bron tröttnade ögat att följa de mörka åskådareraderna. Men klockan är redan 5, och alla blickar riktas mot the boat-house. Om några ögonblick glider en lång och smäcker båt fram öfver vattenytan och styr kosan till flodens midt. Ett väldigt hurra! utgående från Putney och döende bort vid Hammersmith, höjer sig i luften; fönsterrutorna dallra; man kunde taga det för en orkan. Det är Cambridges båtbesättning, som först kommer fram till utfartsbåten. Nästan i samma ögonblick visar sig en annan båt och helsas af samma ursinniga bifallsröp. Snart äro de båda båtarne på sin plats. Hvardera af dem har 9 mans besättning, nemligen sju roddare, en befälhafvare och en rorsmanp.. . id afgångssignalen ila båda båtarne med ens framåt. Oxford vinner något nästan genast och är litet före. Cambridge är Ingnare, mel söker hinna upp medtäflaren utan att synas fjeska; emellertid närmar sig cambridgearnes båt efter den första fjerdedels milen oxfördarnes båt och Vinner på den ungefär en fjerdedels båtlängd. Bedöfvande rop skalla på ömse sidor om floden och fortfara ända till täflingens slat, atan att ett enda ögonblick upphöra, sarnt tilltaga i samma mån kampen blir ifrigare. Det är omöjligt att gifva en föreställning om detta förfärliga larm, i hvilket man hör ropen: Bravo Cambridge! Stå på dig, Oxford! Hurrah! hurra! Gå på, Cambridge! Fötterna stampa, munnarne tjuta, ögonen spärras upp, halsarne sträckas framåt; det var hänförelse, yrsel, galenskap. Vid ankomsten till Craven Point är Camridge en half båtlängd före Oxford. Ozxtordarne, ängsliga, anstränga alla sina krafter, och deras båt skjuter framåt med sådan fart, att det icke dröjer länge, innan han är i jemnbredd med cambridgearnes; men det är blott för ett ögonblick. Cambridgearne äro snart åter före: Under Hammersmithbron ha de hunnit en båtlängd förbi sina medtäflare. Detta afstånd bibehålles mer eller mindre i flere miouter. Mellan Chiswick och Barnes saktar Cambridge sin fart, och Oxford gör en häfig ansträngning, men hans motståndare gifrer honom icke tid att återvinna den förlorade tiden. Cambridgearne rodde med fullindad jemnhet, hvaremot oxfordarne tycktes a blifvit förbryllade. Vid passerandet under Barnesbron påskynlar Cambridge sin färd och går om sin medäflare en och en half båtlängd. Oxfordarne röra en ny förtviflad ansträngning, men det ir försent: Cambridge har nått målet, vinnande 134 båtlängd. Färden upptog 22 miouter 4 sekunder. Väglängden var 4 (eng.) mil och tre furlongs (1 farlong 338 alnar). an