Aftonbladet – 9 april 1870, sida 2

STOCKHOLM den 9 April, )kc Nytt under-vattens-vapen. — lde T engelska tidskriften The Engineering för n 1 April finna vi en skrifvelsö af vår adsman John Eriösson i Newyork rötandö ut ny af honom gjord uppfinning, som synes g ra af det allrastörsta intresse Det är! årt att förutse, hvad inflytande det här D fna nya torpedusväpnet kan titölva på! q igföringen till sjös, men realiseras inven2 ras förhoppningar, så kan man taga för 5 gjordt, att en T revolution förestår i sjöka igssystemet. John Ericssons uppsäts är ar ljande innehåll: ) Till utgifoaren af the Engineering! e Enligt mitt löfte, öfversänder jag här end ort rodogörelse för min I5enitg al provietnet: )h t d b t r J b t r f I S g Att förstöra monitorer, som ha tjockare be. ansning än våra egna. En tung kropp utaf regelbunden form af vilken specifik vigt som helst, utslungad hosontalt 1 luften, börjar sänka sig från det gonblick den lemnat ånontiyktibged, Under r färd beskrifvande en till följd af luftens wotstånd betydligt förkortad parallel. Men n kropp af regelbunden form, utslungad uner ytan af vatten eller något annat fluidum horisontal eller sned riktning, rör sig i en ät linea, förutsätt alt dess specifika vigt är ka med det flytande ärtnets. Med andra rd, en kropp af hvad täthet som helst, vilken rör sig geriöm luften, står oundvikligt c nder inflytande af jordens attraktionskraft; 1 varemot en i ett fluidum befintlig kropp; l! vars vigt är lika med dess deplacement, icke ! öner någon inverkan af attraktionen. Oml1 n sådan kröpp försättes i rörelse under ytan li f ett stillastående fiuidum af gbegränsadt )i mfang, fortfar han att röra sig 1 rät linea, 1 illdess den rörelsekraft, som framdrifver hoom, blir mindre än det omgifvande mediets : notståndskraft. Lona vn ij Utgående fråfi dessa kardinalsatser, börjar : io jag för omkring 25 år sedan försöka lösa oroblemet om undervattensanfall, d. v. s. att under vattenytan framdrifva eller framslunga n aflång bomb, innehållande exploderande imnen, som skulle antändas, då. de träffade någon punkt i bottnen på ett af fiendens fartyg. Det enklaste sättet att utföra denna då är att utslänga den allånga bombeti för medelst någon inrättning, som är anbragt nära bottnen på det anfallande fartyget. Ett sådant sätt föreslog jag för transmännens kejsare i Sept. månad 1954. Upplinningen bEstår i ett långt, trångt rör, anbragt nära fartygets botten; i kommunikation med sjön ock försodt möd en slidventil i hvardera ändan. Sedan den yttre ventilen närmast sjön blifvit stängd, införes bomben i röret, hvarefter den inre ventilen stänges och den yttre öppnas. Det medel, som begagnas att slunga eller drifva ut bomben, är helt enkelt en staf, förbunden med ångpistongen. Främre ändan af bomben är försedd med ett lämpligt perkussionslås med ett framskjutande trycke, och det är således lätt att inse, att då detta slår emot ett föremål, laset likasom på vanliga skjutvapen skall förorsaka antändning af laddningeninne i bomben. På nära håll skall ett dylikt anrfallssätt otvifvelaktigt befinnas mycket verksamt, ja ofelbart; men då man icke kan komma fiendens fartyg mycket nära, skall det visa sig vara misslyckadt. Tydligen skall, i fall bomben kastas i någon riktning, som ej är parallel med köllinien, under det att det anfallande fartyget är i rörelse, ett sidomotstånd uppkomma af det stillastående vattnet i hafvet, hvilket skall förmå projektilen att afvika ur sin bana, i samma ögonblick den beröfvas den ledande förmågan hos det rör, hvarur den utslungas. Strömmar skola af samma orsak förändra dess åsyftade bana. Man behöfver knappt anmärka äfven en annan olägenhet än svårigheten att kontrollera bombens riktning, nemligen den att den kraft, som meddelas denna, vare sig att ånga eller komprimerad luft begagnas, är otillräcklig att drifva fram den på något betydligare afstånd. För att undanrödja dessa allvarsamma praktiska inkast, nemligen att bomben icke kan framslungas på tillräckligt långt håll, och att dess bana icke kan kontrolleras, har jag tagit min tillflykt till en uppfinning, hvarigenom hvilket önskligt belopp af drifkraft som helst kan meddelas utan afseende på den tillryggalagda distansen, och genom hvilken projektilens bana är under fallkomlig kontroll under dess färd till det åsyftade målet. Personer med fallenhet för mekanik ha i nästan alla länder i låog tid sysselsatt sig med att uppfinna torpedos, som skulle framdrifvas under vattnet genom en sjelfständig rörelsekraft af olika elag för att spränga fartyg i luften. Den österrikiska torpedon, som framdrifves genom vattnet förmedelst en skrufpropeller, satt i rörelse genom komprimerad luft, kan nämnas såsom en bland denna talrika klass; dess utbasunade fruktansvärda beskaffenhet har tid efter annan uppskrämt skeppsbyggarne och förvånat några omekaniska sjömän, som bevittnat försöken och sett att den mysteriösa kroppen verkligen kan röra sig under vattnet. Men en närmare undersökning af saker uppdagar ofullkomligheter hos den österrikiska torpedon, hvilka förvandla den likasom alla dess föregångare till blott en mekanisk leksak. Man behöfver endast besinna, ati atmosferisk luft, så sammanpressad, att der utöfvar en tryckning af blott 300 skålpunc på qvadrattummen, väger nära 2 skålp. på kubikfoten. Följaktligen skall det belopp a drifkraft, som torpedon kan innehålla, befinnas alldeles otillräckligt för dennas verksam ma framdrifvande, på samma gång som des brist på medel att styra den till det åsyfta de målet, utgör ett oöfvervinneligt fel. Så lsom här ofvan nämndes, har jag uppfunni Jen torpedo, som kan framdrifvas med hvilke belopp af kraft som helst, utan afseende k distans, hvars bana står under fullständi I kontroll och hvilken kan med fullkomlig sä ESA ÅNS SEA OA NA N lalln. Då vi snart derefter befunno oss vi