Aftonbladet – 5 april 1870, sida 3

0 oo AR VE KE URUIEIUEE AGEIDEKAE eget bruk. Utarrenderingen af jord tilltager derföre år från år, och i samma män minskas fårah af den stora jordegendomens öfvervigt. Det missförhållande ran vill förebygga rättar sig således jelft, I kommuner der stora fabriker finnas blir örhållandet visserligen nugoöt ånlörlönda: frön detta är undantag; och man stiftar icke lag för undantagsfall. Öfverhufvud taget bestå landtkommunerna af jordbrukare, och dessa hafva i allmänhet, sarmmse intressen: Skölle de icke, hafva det, så trodde tal. att det icke vore särdeles klokt att minska te stora och öka de små jordegarnes makt. Icke . motverka de störa jerdegarne kommunens frainåtskridantie Hvarkön i materielt eller intellektuelt hänseende. Hos dei fntös isllttänhet mera oegennytta och beredvillighet till uppoltrikg för det allmänna, då deremot hos de mindre jordegarne mera egoism gör sig gällande. Tal. trodde icke, att man kan påstå d t den större förmögenheten Hos 08s för pärvärände utöftar hågot alltför stort inflytande. Om Vi bettäkta YAra landsdng, månne vi Ger unnå en samnng ar Bvorajor eo karej Abrikanter och kapitalister? Nej, för det mesta medelstorå och mindre. jordegare, Så länge den nuvarande röstgrunden icke medför något ondt utan endast gode kunde tal: ikke fina fågot skäl att ändra ensäihihå: Kunde det tippvisad, ätt den föranledde något slags förtryck, då skulle tal. väri dök SÖ ÅS Håpeka en förändring. Nu måste han ytka äfslag. og ; Hr Rydin. En föregåtnile talare hade anmärkt, att före den nuvarande kommunaltörfättningen lika väl söm ni en obegränsad accumulation åf röst de fin, och ätt Hn dock icke hörde några klagomål döröfver: Han hade deraf. dragit den slutsatsen, att denna fråga södörinera blifvit väckt och ständigt förnyad derföre, att den ät et fen sationsfråga, en politisk agitationsfråga m.m. Men härvid ville inte göra en anmärkning: den gamla sockenstämmans makt var mycket mera begränsad än den nuvarande kommunalstämmans. Hon hade itgälunda en 84 vinskränkt beslutanderätt som detiba. Old erna al hättinda röstberäkning kunde derför icke visa big Så mycket som nu. I alla andra länder, der förmögenhetei gäller såsom röstgrund, har man tillika tagit en viss hänsyn till personlighetsprincipen. Man har klassificerat de röstegande efter örmögenheten. Sålunda finnas i Preissen 3 sådana klaöser, i Danmark 2, i linglatid ända till 6 I ek rädplägahde församling, der sakerna skola diskuteras ittan de afgöras, är det en ren orimlighet att en person skall kunna diktera beslutet, ty diskussionen tjenar pe till ingenting. För att förebygga en sådan abnorinitet är ett röstmaximirm oundgängligt. Den siste talaren hade anmärkt ätt jördbrökets framåtskridande medför en tendens att utarreidera jorden i smärre delar och att ifrågavarande missförhållande sålunda skulle korrigera sig sjelft. Men om en sådan tendens är gifven, då kan ju ett röstmaximum icke heller vara till hinder. Det kommer ju då i framtiden icke ätt betyda något. Men såsom sakerna nu stå, betyder det mycket om det finnes eller ej. En person, som eger mer än hälften af jorden inom en kommun, kan låta anlägga vägar, dyrbara broar m. m. till sin egen förmån och tvinga den åtörstående delen af kommunen att bidraga till dessa anläggningar: RR bränneriegare kan kommendera en kommuns tiligångar för ändamål som för densamma äro fullkomligt främmande, I fattigvårdsfrågor kan en större possessionat votera omkull hvarje förslag till en organisation äf fattigvården, som för honom skulle falla sig mindre beqvämlig. Tal anförde : från Upsala akademis hemman exempel på perso: ner, som: sålunda fått sig -påförd beskattning på ett sätt, som var helt och hållet stridande mot deras egen vilja och deras egna intressen. Han : yrkade bifall till förslaget. Friherre Raab. Man har på den motsatta sidan anmärkt, att inga större olägenheter till följd af det nu gällande röstberäkningssättet egt rutt. Lyckligt om så vore. Men det vore försigtigt och klokt att fe en ändring i missförhållandet innan det medfört några större olägenheter och innan någon stormlöpning egt rum. En föregående talare hade äfven yrkat, att kammaren borde vara konseqvent. Men skall man väl derför att man sagt nej en gång äfven allt framgent under förändrade förhållanden säga nej. Samme talare hade sagt, att jordbrukets utveckling måste medföra de stora jordegendomarnes utskiftning i smärre brukningsdelar, och att ifrågavarande missförhållande, sålunda skall försvinna af sig sjelft. Men vi skola icke stifta lagar för hvad som kan kom-: ma att blifva utan för hvad som är. Dessutom hade samme talare sjelf medgifvit att fabriker och sågverk i detta hänseende utgöra ett undantag. Nu är förhållandet, att i Norrland finnas sågver hvilka genom sitt röstantal kommendera hela församlingar. Nämnde talare hade äfven yttrat, att de större jordegatne icke motarbeta kommunernas materiella. och intellektuella utveckling, utan fastmera beforda den. Men om så är, kan man vara! öfvertygad, att om de icke hade mera rösträtt än den minste hemmånsegare skulle de ändock utöfva ett lika stort inflytande. Hvad det befarade inflytandet af ifrågavarande förändring på första kammarens sammansättning beträffar, skulle detta inflytande blifva så ofantligt litet, att talaren ville kalla det homöopatiskt. Då första kammaren medpifvit fastställandet af ett visst maximum i städerna, fordrar At korseqvensen den äfven går in på en sådan bestämning för landsbygden. I fall den nu säger nej, måste detta förefalla temligen egoistiskt, då man betänker att denna kammare till större lelen utgöres af större jordegare. Talaren yrkade bifall till förslaget. Justitiestatsministern friherre De Geer. Det har här blifvit sagdt att denna fråga skulle sedan sista riksdagen hafva kommit i ett förändradt skick derigenom, att en förändring i maximibestämmelserna för den kommunala rösträtten i städerna s har under denna tid blifvit fastställd såsom lag. !1 För min del anser jag likväl att sådana skiljakFe tigheter förefinnas mellan förhållandena i stär1l derna och på landet, att ett maximum för röst-t rätten är vida mera af behofvet påkalladt i stad 1 1 l 1 E f än på landet: I städernes kommunala angelägenheter ingå mnemligen många och till en del vanska kostsamma anordningar för beredande af god ordning, af snygghet, trefnad och beqvämighet, hvilket allt bar ett långt större värde för de högre beskattade än för de lägre och skulle derför för dem kunna blifva ganska betungande, om absolut röstöfvervigt lades i han-i den på de högre beskattade. På landet dere-1 mot äro de kommunaia behofven vida mera be-l4 gränsade och äfven till stor del så nära, sam-g manbundna med kommuvens geografiska förhål-t( anden, att man kan säga ått de kommunala insressena icke ärfo endast personella. intressen, Å. itan äfven till ganska stor del rent territoriella. (c Detta har också varit grunden hvarför i de gamla 4 sockenstämmorna man röstade efter mantal, och t letta är också grunden hvarför man äfven efter1 len nu gällande kommunallagen påfört rösträtt , för jordegendomar. Det skulle också vara farals värdt att, för att begagna ett gammalt ordspråk, if kyrkan icke skulle komma att stå midt i byn,li om t. ex. åt ett litet Hörn af en kommun, hvil(4 ket bestode af mindre, sjelfegande personer, lem-1 nades en afgörande röstöfvervigt öfver hela dens öfriga delenaf kommunen, som bestode af ens eller flere stora jordegendomar. Alla underhaf-:s vande på störa egendomar hafva nemligen i all1 mänhet samma kommunala intressen som deras i jordegare, och i den mån dessa underhafvande ket icke sjelfva få utöfva rösträtt i kommunen, ega de n ingen naturligare målsman för sig än just jord-1 egaren, och rättigheten för bonom att represen-t tera dem, måste åtminstone i alla händelser intiebära mindre orättvisa än att de icke skulle blifva t representerade alls. Om man medgåfve allmän 4 rösträtt per capita åt atla kommunens invånare, : så skulle de stora egendomarne, i den mån de if förhållande till sitt taxeringsvärde blefve lika tätts f 6 8 befolkade som de mindre, få alldeles samma röstöfvervigt i förhållande ti!l de senare som det hvilket nu eger rum; och det är ganska antagligt att ETT Pe RE ERT (0 rönn rr Mr ört von Bl