Aftonbladet – 5 april 1870, sida 2

time, en mängd ledamöter af båda kamrarne, norn t betydligt antal ingeniörer samt för öfrigt få f t stort antal affärsmän, näringsidkare m.mas På estraden i sälets fond voro uppstälda frak e bord, det mellersta för ordföranden, det på 1 höger om honom för frih. Iaab, såsom De ppötignt; och det till venster för kaptenlran erman, säsöth respondent. De båda käms mer arne hade utbreäds framför sig en mängd så. äcker och skrifter, soi! 46 ämnade under staj en förestående debatten åberöpa och citera. mil. Grefve Harsilton öppnade förhandlingen dag ved ett tillkännagifrasde att han åtagit gsm: ppdraget, icke att vara pisses I vanlig meant ing, utan blott att mellan de stäidande uppIgen ätihålla den ordning, om hvilken de sjelfva fra fverenskotömit. Han föredrog derefter derihet örsta af de af br Ierman uppstälda teserna, rmö å lydande: St På Norra och Östra stambanicine, hvilkas rörelse låde lit af enahanda beskaffenhet med dön på de öf-l hy: iga stdtvbharorna, kunna icke, om de byggas smalatt påriga, forslas 3 millioner centner pr mil. . Innan frih. Kaau, som nu först erhöll GtSte let, öfvergick till sina bevis emot det i tesen öm ntagna påstående, inledde hat sist föredrag str ned en framställning — nog vidlyftig syntes led let och för dem talrika församlingen tetiligen jS0r ålamodspröfvände -— om sin ställning till)dr rågan och de motiver, som föranledt honom att stt antaga utmaningen. Detta hade skett Sp: för att om möjligt utöfva något inflytande Spå å dem på landets finansiella ställning så lig mäktigt inverkande frågan om det systent, för enligt hvilket våra jernvågsbyggnadtr hädanoc! efter skola fullföljas. Ian kastade i samfra manhang härmed en återblick på jernvägs-en byggandets utveckling här ilandet, erinrande, at nl Jå 1853—54 årens ständer beviljade me-9c del till de första jernvägsbyggnaderna, be-A! räknades kostnaden till 590,00 zdr pr mil; no att vid 1856—57 årens riksdag, då öfverste 1? Ericson redan tagit befattning med byggnaderna, antogs den redan till 7 å 800,00 rår s I be alt Jen mu stiger till 870,000 rår pr ihv mil, och ätt; då Nordvestra banan blir fär0 dig och försedd med raateriel, kostnaden I torde befinnas stiga ändå högre. Ständerna rö hade visserligen börjat finna stegrifiger något I sv oroande och ingått till regeringen med enta begäran att hon måtte tillse om ej ett bilide ligare byggnadssätt kunde tillämpas, menjhi detta ledde ej till annan påföljd än ett ut-st låtande af friherre fritson, hvari han visserligen icke sade att saken ej anginge stänsc derna, men att de ej förstodo den. Röster hade för öfrigt icke saknats, hvilka från isk börjar och sedermera allt fortfarande yrkat på en billigare änlä sgningskostnad. Talarend.. för sin del hade föreslagit arbetenas utfök rande genom entreprenad; kapten Nerman p sjelf hade i en 1857 utgifven broschyr yrkat : tillämpning af den för alla kommunikationeanstalter gällande regeln, att de böra rätta sig 4 efter den trafik de skola betjena, och derför d föreslagit et lättare byggnadssätt än det vid , statsbanorna tillätpade, och slutligen hade. grefve v. Rosen väckt, motion i ämnet, allt i likväl utan framgång. Ofvergåends. härefter It till sjelfva tesen, erinrade frih. Räab; att 1 kapten Nerman påstått, att en bredspårig enkel baiia ej kunde forsla mer än 3 millioner centner gods pr mil, och att då han antog den smalspåriga banans trafikförmåga till två tredjedelar af trafikförmågan hos den bredspåriga, så kunde en sttalspårig bana forsla endast 2 millioner centner. rik. Raab anförde emellertid nu en förteckning på den å 15 utländska jernvägar forslade godsqvantitet och korn genom eräkningen laf ett medeltal af uppgifterna för de bredIspåriga banorna med enkelt spår till det resultat, att trafikförmågan kunde antagas till åtminstone 7 millioner centner per mil om låret. Um nu hr Nermans antagande, att I den smalspåriga banan kunde frakta ?a:;delar så mycket, vore riktigt, följde således deraf latt på den kunde forslas 4;666,000 centner. I Bland de uppräknade banorna hade en, tued dubbelt spår, forslat närmäre 39 millioner cent ner, och om tal. ville fästa sig vid ett annat ttrande af hr Nerman, att en dubbelspårig ana kunde forsla dubbelt så mycket som en enkelspårig, så skulle alltså trafikförmågan hos en bredspårig enkel bana blifva 15 millio ner centner och, med tillämpning af hr Nermans egen beräknivgsgrund, hos en smalspåI rig 10 millioner centner. Friherre Raab påI stod ingalunda att så vore förhållandet; han blott drog konseqvenserna ur hr Nermans egna yttranden och satser. Friberre Raab upptog härefter till vederläggning åtskilliga yttranden i hr Nermans tidningsuppsatser i lämnet och anförde såväl i sammanhantu lhärmed som för att med erfarenhetsrön styrka sitt påstående att smalspåriga banor utan svårighet kunna :forsla 3 millioner centner, en mängd uppgifter dels från de smalspåriga norska banorna och dels från de svenska privatbanorna. Synnerlig vigt lade han vid den i ett telegram från trafikchefen för den med 4 fots spårvidd och 14 skålp:s I skenor bygda Hudiksvalls jernväg förekommande uppgiften, att om materielen å denna bana ökades och förbigångsspår anlades, skulle å densamma kunna forslas ända till 10 millioner centner. Slutligen. åberopade han det utlåtande, som afgifvits at två finska ingeniörer, som på sin regerings bekostnad stuI derat de norska smalspåriga banorna, samt fästade äfven uppmärksamheten på, att unIder en debatt i ämnet inom första kamma: Iren bade hr Nordenfelt, huru bredspårigt Isinnad han än vore,, ej kunnat bestrida att Idee smalspåriga banorna kunde forsla 3 mil: lioner centner, q Hr Nerman fick nu ordet och uppläste ett. I vidlyftigt skriftligt anförande, i hvilket han ; q . 4 J utvecklade skälen för sitt i tesen intagna påIstående. För att bedöma frågan fordrades i I hans tanke framför allt, att man gjorde sig reda I I för trafikens beskaffenhet, om det gods som i skall fraktas är af den beskaffenhet att! vagnarne kunna lastas med så mycket som I de kunna bära och om godset i allmänhet passerar större eller mindre del af banan. Gefle—Dala-, Norbergoch Söderhamns-baSINE TR Se Sä ED SR ERAN tlröst. Hvad? Skall jag tala saktare? ärj