Aftonbladet – 4 april 1870, sida 3

se det allmänna TaättsmeUuvevallucb, BEIJARLIBAvT na i meningar må för öfrigt vara hur stora som ru Ist, bör enstämmigt och oemotståndligt uttala ma , eller också måste man förtvifla om Frankrike. der De moderata tidningarne dölja ej sitt missdet od, ehuru det är pressen förbjudet att dis-rer tera domstolarnes utslag. Nästan öfver-vid t, skrifver en korrespondent från Paris, hör an klagas att i Frankrike ej mer ges någe n rättvisa. Opinion National yttrar: Juryns bis slag skall hos den allmänna meningen ilde ris väcka en pinsam öfverraskning. Huru ltes all man i sjelfva verket kunna förklara det me Ilkomliga frikännandet af en man, som i ett 10g ldsamt uppträde dödat en annan, medan me . duellant, som dödar sin motståndare i en fle lig strid, medan en person från hvars fön-de er en blomkruka faller ned på en förbigå-hv des hufvud, äro säkra om fängelsestraff? då ch man ihågkomme väl, att den anklagade fä der hela rättegångens förlopp visat ett!he ldsamt uppförande, att han ingen endalpl: ng röjt något tecken till ledsnad öfver hvad laf! an gjort. Vi finna härtill blott en förklako ng: Politiken har, trots alla påståenden om St otsatsen, inträngt på rättvisans område, sa h juryrhännen ha högst sannolikt vida mer ril lat fälla kärandesidans och hennes vit-lin ns revolutionära utfall än frikänna Pierre fa onaparte. Det visade sig här återigen, att ur mperaturen i provinserna ej är densamma bl m i Paris. När skall då en gång rätt-ho ipningen bli helt och hållet oberoende afjan nrtiandans. ingifvelser! — Sjelfva Journal ltr ; Paris, som alls icke kan misstänkas förhs t hysa några sympatier för Marsellaise och ve bss män, anmärker att processen blifvit förd si; i ett sådant sätt, sonr om Fonvielle varitin len anklagade och prinsen kärande part. oc Den engelska pressen uttalar nästan likalej rhölligt sitt ogillande af jurydomen. Times ge äger: Man kunde ej vänta detta resultat, I sy nen let är derför ej mindre att beklaga. — Im Van kan ej jäfva de många bevisen på detlli aktun, att prinsen visat sig som en farlig medlm af samhället, en man, hvars frihethb bör iiskränkas, om de, som ha den olyckan e utt va i beröring med honom, vilja ha nå-!d son saranti för sin personliga säkerhet. l(: Det ir denne man, som blifvit frikänd, dåla nan skulle trott, att öfverläggningen endast li skull kunnat vända sig omkring en endalr punkt, den hvilket straff skulle ådömas ho-l oc nom. Hans sätt att skicka sig under rätte-st gången bekräftar de värsta saker, som blifvit stgda om honom. Det rättvisa straffet på en drlik förbrytare borde varit ett beständigt ållande, under uppsigt och förbud att bära våpen. Det är sannolikt att Ludvig XIV så skulle bebandlat en af sina fränder, som till samma grad revolterat nationens rättskänsla och visat sig ovärdig hederns privilegier. Det påstås att juryn fattat sitt beslut med 18 röster mot 18. Fn sådan utgång på om: röstningen var detsamma som friande. — Prinsen återkom måndagen till Auteuil, der hans frände i mer än ett hänseende, prins Murat, kort derefter infann sig för att lyckönska honom. Det bekräftar sig att kejsa-!t ren gifvit honom befallning att företaga ens längre resa. Det tros att han ämnar ställa d kosan till Amerika. Utgången af processen i Tours har fram-11 kallat en demonstration från Paris-studenternas sida. Då doktor Tardieu, densamme somts vitnat till prinsens förmån, den 28 Marsli skulle hålla sin vanliga föreläsning i Ecolel; de Medicine, mottogs han med hvisslingar!v och ett så förfärligt larm, att han, under förklaring att han skulle nedlägga sin befattning, måste lemna salen. Stenen hade då varat öfver en halftimme. Tardieu blef på allt möjligt sätt skymfad, och man ropade till honom: Corsikanare! Bonaparte! Gå till Tuileriernal... Till några ytterligare demonstrationer kom det dock ej. Sedan professorn blifvit utdrifven, gingo studenterna lugnt sin väg. Äfven i lagstiftande kåren höjdes samma ! dag en protest, ehuru af ett helt annat slag. : Jules Ferry väckte då i vensterns namn förslag om upphäfvande af La haute cour del: justice. Man har gjort den ledsamma upptäckten; att staden Paris finanser, i följd af den Haussmannska förvaltniogen, uppvisa ett de-! ficit af ej mindre än 600 millioner francs. Det engelska underhuset hade den 26 Mats ett tre och en half timmars plenum, då man diskuterade de amendementer, som framställts till regeringsbillen om den allmänna säkerhetens betryggande i Irland, samt de förslag, regeringen hade att tillägga, innan billen genomgick tredje läsningen. Sedan de föresiagna förändringarna blifvit antagna utan omröstning, begärde Chichester Fortescue. i den irländska befolkningens intresse, att billen under samma plenum skulle få genomgå tredje läsningen. Efter en häftig protest af den oförsonlige G. H. Moore mot billens antagande; blef den godkänd. Endast två nejröster hade blifvit afgifna. Till följd af detta resultat, kunde underhuset redan samma dag Stergå till debatten om den irländska landbillen, Öfverhuset har lika mycket som underhuI set påskyndat förstvämnda bills behandling. Den 28 Mars lästes den för första gången; och andra läsningen utsattes till följande daen. Agitationen för valrättens utsträckning till qvinnan blir allt lifligare i England. För Inågra dagar sedan hade fru Fawcett, den raTdikale representanten för Brighton, professor Fawcetts hustru, med sin mans biträde i I nämnde stad föranstaltat en konferens, der ; qvinnans politiska rättigheter förfäktades. I I London har ett möte hållits af nationalföre,I ningen för qvinnans rösträtt, på hvilket ett -I stort antal fruntimmer uppträdde som talare. ; Bland de manliga talarne befunno sig Stuart ; nn PR rm DN OS Ft AA Fer Mill, professor Cairns, sir Robert Anstruther och lord Russells son lord Amberley. Hvad som isynnerhet karakteriserar denna politiska a I rörelse är, att den hemtar sina anhängare 3 I förnämligast ur aristokratien och den lägre ; Jadeln, såsom man kan finna af namnen på sl deltagarne i detta möte. Då dessa ståinäryr mare beröring med parlamentet, är det icke n) osannolikt att en motion i ämnet snart komslmer att der väckas. al Kyrkomötet i Rom höll den 22Mars e a generalkongregation, på hvilken de stormiga-Iste uppträden föreföllo. Flere tyska oci . franska tidningar meddela redan mer elle OR nn IA TT nn