Aftonbladet – 4 april 1870, sida 2

rnväg, eller stycket FröviLndvika, nylien genom deposition af 200,000 rår uppfylt et första af de dem föreskrifna vilkor oc iledes ännu bibehålla den dem förunnade pläggningsrätten, hafva förstnämde personer a till K. M:t inkommit med en tiy ansökan; varigenom de inskränka sin frarmställnin; ll jernvägsstycket Ludvika —F alun, men i let tillägga en annan linie, nemligen Lud. a—Norberg—Avesta—Krylbo, och alltså ill en punkt på den af riksdagen nyss beIutna dejen af Norra sambanan Upsala— Crylbo—Storvik. Genom anläggning ar dessa venne jernvägslinier skulle således ej alleast så väl Stockholm som Norrland komma jernvägsförbindelse med Vesterbergslagen ch Norbergs bergslag, utan äfven Östersjön ch Nordsjön få ytterligare en vigtig förening med hvarandra. Härtill kommer att sökandena tillförbinda ernvägsbolaget, att emot det sökta statsbilraget till statens disposition efter 70 år kostnadsfritt öfverlemna ej mindre sjelfva jernVägen med tillbehör än ock dess rörliga materiel. — Throndhjom—Sundsvalls-banan. Norska Indre-departementet har d. 7 Mars till svenska civildepartementet afsändt en skrifvelse med förfrågan huruvida på svenska sidan kommer att företagas nagon teknisk förberedande undersökning. I skrifvelsen föreslår departementet alternativt Merakeroch Röros-linien. I förbindelse härmed meddelas från Throndbjem, att från England iogått förfrågan om någon utsigt förefunnes, att man kunde begynna arbetet redan denna vår, Härpå har man från norsk sida svarat, säger Aftenbladet, att detta icke läte sig göra, emedan de nödvändiga undersökningarne, valet af linie o. s. v. skulle medtaga längre tid. — Emigrationen till Amerika. Svensk-. norske generalkonsuln i Washington yttrar i sin årsrapport följande i detta ämne: Det har ej varit mig möjligt att erhålla några officiella upplysningar rörande hela antalet till Förenta Staterna under år 1869 ankomna emigranter från de förenade rikena; men då det är sannolikt, att det stora flertalet af dessa emigranter först bogifvit sig till Chicago, vare sig att de hitkommit öfver Qvebec, Boston eller Newyork, anser jag mig böra meddela de upplysningar, som i detta afseende och förnämligast genom v. konsuln i Chicago kommit mig tillhanda. Antalet af till Chicago under egistlidne år ankomna emigranter utgjorde 24.260 från Sverige och 15,172 från Norge. De flesta voro vid ankomsten fullkomligt utblottade på penningar; och ehuru en del genom längre inåt landet bosatta slägtingar och bekanta erhöllo medel att fortsätta resan, nödsakades ett stort antal att vända sig till de i Chicago inrättade arbetsbyråer, och blefvo de genom dessa arbetsbyråer afsända åt olika håll, under löfte om anställning vid jernvägsareten. Som i följd af mindre god skörd jemte stor penningbrist de nordvestra staterna under sistlidne år icke erbjudit samma tillfällen till arbetsförtjenst, som förnt, blefvo ett stort antal emigranter på sådant sätt afsända till de södra, förut slafegande staterna; men har redan en del med stora svårigheter återvändt mot norden, beklagande sig såväl öfver den hårda behandling, de rönt i dessa stater, som öfver den dåliga kosten samt det varma och osunda klimatet. Flera af dessa emigranter hafva på återvägen passerat Cincinnati i Öhio och har dervarande vice konsul äfven inberättat, hurusom dessa emigranter befunno sig i den mest nödställda belägenhet. Det är likväl sannolikt att under innevarande år ett större antal emigranter kormer att begifva sig till de södra staterna; ty bristen på arbetsfolk är stor och plantage-egarne bemöda sig särskildt om att erhålla svenska och norska arbetare. : Ehuru alla beräkningar rörande beloppet af den I förmögenhet, som en emigrant kan ånses öfverbott medföra, äro i hög grad osäkra, anser jag mig böra nämna, att, å ena sidan, enligt för nålgra år sedan härstädes uppgjorda officiella be. räkningar, en emigrant öfverhufvud — i penninl gar, kläder och verktyg m. m. — ånses medföra 154 dollars i guld — 204 rdr rmt, och att, å andra sidan, i Chicago bosatta landoch emigrantl agenter uppgifvit, att, enligt hvad deras erfarenI I het gifvit vid handen, en svensk eller norsk emiI grant icke kan anses öfverhufvud medföra mera .Jän på sin höjd 40 å 50 dollars i guld eller 150 å 188 rdr rmt. Hvad -beträffar anledningen till emigrationen, lanser man här den icke härleda gig af politiska l orsaker; och att den egentliga orsaken är hopI pet om bättre lefnadsvilkor torde föröfrigt till.I räckligt bevisas af den storartade emigration, som Iständigt pågår inom landet. Från de mera talrikt befolkade nordöstra staterna pågå utflyttninI gar till de vestra staterna och till Virginia. Från Virginia emigrera negrerna mot söder, och den I fattiga hvita befolkningen i de sydöstra staterna -lutflyttar till Texas. Uti de af olika anledningar I till detta generalkonsulat öfverlemnade enskilda bref från svenska och norska emigranter har ja; lej heller funnit Dågon antydning derom, att brefH skrifvarne funnit det nya landet bättre på grund af de politiska förhållandena. För! att döma af dessa bref, synas de emigranter, som lyckas förvärfva en god ställning, alltid uppmana hemmavarande slägtingar att emigrera, mot löfte om god hjelp under den första tiden; men deremot de emigranter, som funnit sig svikna i sina förhoppI ningar, lifligt afstyrka all tanke på utvandring. ) Jag kan visserligen icke lemna någon beräkning rörande antalet emigranter i den ena eller andra kategorien; men anser jag, i likhet med konsuln i Newyork och vice onsuln i Chicago, att utvandringen skulle betydligt minskas, om emiI granterna kunde ana de lidanden och försakelser; som här vänta de flesta, isynnerhet under de förstå åren. Antalet af dem, som genom egen er.Ifarenhet härom öfvertygat sig och derföre återvändt till Sverige, har under sistlidne höst varit större, än under något föregående år. Som bevis på omöjligheten af att upplysa emigranter om hvåd som för dem är fördelaktigast får jag slutligen nämna, att, enligt hvad en skeppsredare i Newyork för mig uppgifvit, ett stort antal emiI granter numera afgår från Göteborg till Kjöbenhavn, för att sedan fortsätta resan med de från Kjöbenhavn till Newyork afgående amerikanska ångbåtar, emedan, då danska regeringen tillåter utvandrarefartyg att medtaga större antal emigranter, än som är tillåtet enligt K. M:ts förordning den 5 Februari 1869, öfverfarten med nämnda ångfartyg är billigare; och att således dessa emiranter icke komma i åtnjutande af den bättre behandling ombord å utvandrarefartygen, som K. M:t genom utfärdandet af ofvannämnda förordning velat tillförsäkra dem. , — Af Svensk Författningssa miling har