Aftonbladet – 1 april 1870, sida 2

Snart derefter körde vagnen fram son skulle föra läkaren ned till stationen och han kom nedför trappan tillsammans mec Hickens och Hill. Sedan han passerat förb dörren till eksalen, öppnade jag den, för at se afresan; i samma stund kom mr Dexter Fan hade hört talas om mr Chandos sjuk: dom, skyndat fram till herrgården för at underrätta sig om förhållandet och då har pu såg en herre stiga upp i vagnen, tog har för afsjordt att det var läkaren, hvarför han steg fram, lyfte på batten och sade: Jag hoppas, herr doktor, att ni inte ha funnit mr Harry Chandos farligt sjuk? Mr Harry Chandos är illa sjuk, — verk ligen Högst illa sjuk! svarade doktor Amos som tycktes vara en fryntlig och sällskaps lik man. Jag fruktar, det är ej mycket at hoppas Gode Gud! ropade agenten, sedan hai återfått talförmågan. Icke mycket att hop pas! Huru förskräckligt fort detta måste h gått! Fort? För ingen del. Sjukdomen harre dan länge funnits hos honom. — Men visserlige; har en svår försämring hastigt inträdt, ita ni menar det. Då jag säger: ej mycket at Hoppas, menar jag naturligtvis, ett fullkom ligt återställande till belsan. Ännu kan har väl komma upp en gång. Då doktor Amos sagt dessa ord, steg ha i vagnen och for, lemnande sina åhörare at bära underrättelsen så godt de förmådde. At jag stod der, med ett töcken för mina ögo och pulsen som upphört att slå, det är hva jag vet. Hills skarpa stämma, då hon ban nade vpp agenten, afbröt först tystnaden. Hvad i Herrans namn behöfde ni komm: och göra några frågor? Kan inte en dokto få komma och gå utan att alla mennisko skåYV plåga ibjäl honom med tälande? On