Aftonbladet – 24 mars 1870, sida 3

— RIKSDAGEN. Andra kammaren. Attonde hufvudtiteln. Enligt löfte i vår redogörelse i gårdagsbladet för öfverläggningen om ordnandet af Stockholms stads elementar: läroverk meddela vi här det yttrande som i fråga afgafs af Hr Hedin: Så mycket mindre vill jag underkänna syftet af statsutskottets förslag, som jag hoppas på en vacker framtid, i vårt land, för den realå elementarbildningen eller, såsom jag hellre skulle vilja kalla den, för en humanistisk bildning på real grund, vid sidan af den klassiska eller, fättare, den humanistiska bildning som hvilar på klassisk grund. Men för att främja realbildningen och ådagalägga dess jemngodhet med den klassiska, genom upprättande af fullständiga realläroverk, måste man ock se till att dessa läroverk erhålla någon freqvens af lärjungar som verkligen begagna undervisningen äfven genom de högre klassernå. Detta beror åter af den kompetes, med hänsyn till akademiska grader och embetsexamina, som beviljas realisterna. Så länge denna kompetens är bunden vid klassiska studier, tjenar det till ingenting att söka framtvinga en utveckling af realstudierna, för hvilken väsentliga vilkor saknas. Under sådana förhållanden skulle utskottets förslag, om det antoges, blifva ganska menligt för hufvudstaden, utan. att för öfrigt medföra något gagn, hvarför jag måste förordabifall till den redan yrkade förändringen af utskottets utlåtande i denna punkt. Åttonde hufvudtiteln. (Ecklesiastik-departementet.) I 15:de punkten af sitt utlåtande rörande regleringen af utgifterna under denna hufvudtitel, hvilken förekom till behandling sistlidne måndags förmiddag, hade statsutskottet hemställt i litt. a), att K; M:ts framställning om anvisande af 68,000 rdr säsom lönetillägg för examinerade folkskollärare icke måtte af riksdagen bifallas. Hr Jöns Olsson i Nordanå utvecklade de skäl, som förmådde honom att yrka afslag å utskottets förslag och bifall till K. M:ts proposition, samt redogjorde för meningen med det begärda anslaget, nemligen att för de svagast aflönade folkskollärarne utgöra ett Jönetillagg af 50 rår årligen efter åtta års af vederbörande skolråd och folkskolingpektör väl vitsordad tjenstgöring, och frågade om man kunde anse en sådan summa vara för hö, för dem som hafva sig anförtrodd det käraste vi ega, våra barn, samt fästade för öfrigt uppmärksamhet på att folkskollärarne icke vore så lågt aflönade kvappt i något land i Europa som hos oss. Hr Witt, som haft tillfälle att vinna temligen vidsträckt erfarenhet om folkskollärarne, vitsordade deras hedrande uppförande och nit; äfvensom de svåra ekonomiska bekymmer, med hvilka