etsamma skall gälla om revolvrar, och hva och en, hos hvilken man under belägrings tillstånd finner en sådan, skall göra sig för tallen till två års straffarbete; dock kar strafftiden under vissa omständigheter ned. sättas till ett år. Hvad beträffar deanonyma brefven, som äro bland det svåraste onde 141 landet, skall polisen kunna företaga visita;Å tioner i misstänkta hus, och domrarne skola fega rättighet att ålägga hvem som helst att -lvid äfventyr att anses såsom medbrottsling infinna sig vid domstol för att aflägga vitnesmål. I de distrikt, som förklarats i belägringstillstånd, eger polisen rättighet att förhöra misstänkta personer, som anträffas på gatorna sent på natten, och att inställa dem inför domaren, som, i fall han ej finner Å sig tillfredsställd af deras uppgifter, kan låta arrestera dem. Värdshusen skola stängas vid solnedgången, och vapenförsäljarne skola för polisen uppgifva, huru stort antal vapen de ha försält. Efter att ha uppräknat åtskilliga andra detaljer i billen, öfvergick Fortescue till frågan om pressen, hvilken fråga han betraktade såsom en af de vigtigaste i lagförIslaget. Vid sina bemödanden att förhindra brottens förnyande har regeringen ansett sig i främsta rummet böra visa stränghet mot dessa oordningars upphofsmän, d. v. s. den uppviglande pressen, som sprider sitt gift bland arbetarebefolkningen och uppmanar dem att sätta sig upp mot lagarne och regeringen. Man skulle — sade talaren — kunna anställa åtal mot tidningarna, men det är en svår sak, som i allmänhet ej uppnår sitt ändamål; billen skall derföre gifva polisen rättighet att förhindra offentliggörandet af uppviglande tidningsartiklar, taga tidningsbyråerna i besittning och lägga beslag på alla utomlands utgifna tidniogsnummer; de egare af tidningar, som anse sin rätt förnärmad, kunna anställa rättegång mot kronan och begära skadeersättning. — Regeringen skulle, förklarade Fortescue till slut, ha kunnat föreslå ännu strängare åtgärder, men har ej ansett lämpligt att suspendera habeas-corpus-akten; hon räknade på invånarnes på systerön goda vilja och hoppades, att billen endast under en kort tid skulle bli gällande. Talaren helsades med bravorop. Sedan några talare härefter yttrat sig, genomgick billen första läsningen. Den irländska tidningspressen förklarar sig i allmänhet belåten med de repressivåtgärder, regeriogen föreslår för att göra slut på oroligheterna och oordningarne. Mot några detaljer i förslaget framställas väl anmärkningar, men man gör ministeren rättvisa för det lojala sätt, hvarpå den söker bota ett farligt och uppenbart samhällssår. I Bristol, der genom den fordne representantens död en parlamentsplats blifvit ledig, uppträda tre medtäflare: Hodgson, Robinson och den bekante arbetarekandidaten Odger. Såsom vi vid ett föregående tillfälle nämbt, har förslag varit å bane att genom sluten omröstning bestämma, hvilken af de liberala kandidaterna borde draga sig tillbaka, på det ej rösternas splittring skulle beträmja det konservativa partiets seger! Odger, som hittills envist vägrat ingå på detta förslag, har nu omsider låtit förmå sig att lemna sitt samtycke dertill. I generalinspektörens berättelse om värfningarna till armen utlofvas åtskilliga förbättringar i sättet för dessa. Så t. ex. ha atgärder vidtagits mot värfvarnes falska förespeglingar, och hvarje rekryt, som kan bevisa, att han genom list lockats ingå i armen, erhåller afsked, då kostnaderna skola drabba värfvaren. En rekryt, som värfvåts i drucket tillstånd, kan genast begära afsked, och i detta fall straffas värfvaren. En korrespondent i Rom meddelar en öfversigt af de på kyrkomötet ännu oafgjorda förslagen. De uppgå inalles till 51, nemligen 3 schemata om tron, 28 om disciplinen, 18 om de andliga ordnarne samt 2 om dej: orientaliska kyrkoangelägenheterna. Af dessa! äro 39 ännu ej utdelade, 46 ännu ej diskuterade; 12 befinna sig ännu i biskoparnes hän. ler, och 5 ha blifvit diskuterade under del: hittills förflutna månaderna, men skola, molifierade af deputationen, om igen framlägsas och diskuteras. Såsom man ser — an-. närker korrespondenten — vore detta stoff ,; og för ett kyrkomöte på minst två år, men : wlan och den nu lika oemotståndlig som osår: var blifna majoriteten skola samverka att il! våskyndad fart låta de 51 schemata oförkor: ade och föga förändrade genomgå konciliet. , Nationalzeitungs korrespondent påstod ny-t 1 sg t igen, att det skulle ha lyckats jesuitpartiet tt spränga oppositionen på kyrkomötet. Nätan alla österrikiska och ungerska biskopar kulle ha befunnit sig i öfverlöparnes led. Jetta lär dock ej ega sin riktighet. Åtmintone har man i Wien fått bestämda underätteiser, att öfverlöparnes antal inskränker ig till några få ungerska biskopar, bland dem ock hvarken Haynald eller Strossmayer, men äl den för sin kardinalshatt bekymrade privas Simor. Det stora fertalet, och deriland kardinal Rauscher, håller fast ihop och ar till och med redan inlemnat sina anvärkningar (animadversationes) mot arbets-!: rdningep. MEDRRRETRDBEN INRESA PI K CHR AA OM NN b