Aftonbladet – 23 mars 1870, sida 3

draga. På det att emellertid, derest statstitskottets här gjorda framställning i huvudsaken vinner SEE skrifvelsen något närmare och mera estämdt må uttrycka såväl K. M:ts som riksdagens åsigt i förevarande fall, kunde några ord tillläggas i slutet: z al. frångick sedermera detta sitt yrkande och förenade sig med de öfriga söm uttalat sig för bifall till första kammarens beslut. : Hr Diflvä redogjorde för antalet af läroverk i Stockkolm och det förslag till dessas reorganisation Srockholms kommun låtit utarbeta, och hvilket af K. M:t blitvit Sodkändt sämt för de åtaganden kommunen gjort för Avägabringande af reorganisationen. Dessa åtaganden, som innefattade bland annat uppförande af två nya läroverkshus på nortrHälm öck ett på södermalm, hade dock skett med uttryckligt Filkor gatt ett af läroverken på norrmalm och det på södermalm skulle blifva båda bildningslinierna fullständiga. Skälen för etta vilkor börde Jätt inses och vinna erkännande. Det storå antalet lärjungar på nuvarande gyms nasiuii och dessas fortfarande tillväxt gjorde en fördelning af desamma nödvändig; och man afsåge derföre att af de ifrågasätta två fullständiga läroverken förlägga det ena på norrmålti, det andra på södermalm. Det förras område egde en befolitning af nära 80,000 menniskor, det på södermalm, till hvars område äfven den egentli a staden räknades, en befolkning af mer än 50,000 mehniskor. Toge man derjemte i betraktande vidden af stadens område oök dö betydliga afstånden inom densamma, lede det väl ej tvifvel att måste medgifva det båda läroverken voro behölliga och hvar för sig hade tillräckligt verksamhetsområde. Nu vorö emellertid förhållandet att till det på norrmalm förlagd: funnes lönetillgångar, enär detsamma skulle bildas genömi föröning af gymnasium och Klara skola. Deremot behöfdes de i K. Mitsproposition omförmälda lönetillgångar för läroverket på södermalm. Detta skulle således, enligt statsutskottets förslag, blifva endast realläroverk, och för hela den betydligä del af staden, för hvilken detta läroverk vore afsedt, komme i sådant fall tillgången till läroterk för den 8: k.latinlinien att synnerlig mån försvåras. Ått eii dylik orgänisation hvarken motsvarade kommunens billiga önskningar eller i och för sig vore välberäknad, derom borde ej delade meningar fruas,, fana hade vid uppgörandet af sitt förslag iakttagit hvad gälande stadganden föreskrifva om läroverkens organisation. Statsutskottet åter hade för detta enstaka fall påyrkat en af lagstiftningen ännu ej sodkätid organisation: Om denna vore bättre än len nuvarande eller icke, på detinä fråge ville tal. ) inlåta sig, utan endast hemställa om det Vöre tt riktigt och lämpligt sätt att behandla en fråga om röorgilnisätidn af Jätoverket på det sätt, att statsutskottet vid handläggning äl frägån em, förindrad disposition af lönemedel uppställde såsöm vilkör för ett, enstaka fall realiserandet af ett dyikt organisatiohstörsläg. Om; såsom utskottet an.ydde, någon del af Stockholm skäll göras till föremål för ett dylikt experiment, ville det synas som rnafi kunnat uppskjuta dermed tills det andra ärdvörköt A Hörimwelm, söm. inginge I kommunens förslag, en gång blefve färdigt och betköfde anslag ör att fullständigas. Men ännu mera skäl syntes let vara att, då ett af staten upprättadt och undlerhållet läroverk funnes, nemligen Nya elementarskarskdlan; höjlltet-inrättatg först för att inom letsamitia tyd Organisationer Skulle, pröfvas innan de vunno allmännare tillämpning, också det al statsutskottet förslag experiment verkställdes inom detta läroverk. Då nu icke vore fråga om att bevilja Hågfa tya rtedel; utan endast att medgifva det anslag, som redan utginge för StocEKolie läroverk, skulle få användas för läroverkens ordnande på ett för kommunen fördelaktigare sätt; då komminen Käftid ställt gig a hvad gälande lag angående läroverkens Organisation föreskrefve, hvaremot statsutskottets förslag icke ge: nömgått, den profnin , som kunde anses betrygga att det innefatrade någan förbättring; och då kommunen för genomförande af den I 1: M:ts propoon rr Sa pa oe i R git dig gänåka betydliga uppoffringar, hemställde tal. att ANTON Målle godkänna hvad hr Kinmansson föreslagit och således instämma 1 det af förstå kammaren fattade beslut. Hr Leffler började med att till statsatskottet hembärfa bi gärd af tacksamhet, derför att detta atskott baft blicken öppen för dei vigtiga frågan om de båda bildningsliniernas åtskiljande vid våra elementarläroverk. I den tacksamhet talaren kände visste Han att ban hade med sig största delen af landets elementarlärare, Hvilka Allmänt under tilllämpning af nu gällande skolstadga komtilit till erfarenhet derom, att bildningsliniernas nära förening inom samma löroverk inverkade menligt och hämmande såväl på den lärda undervisningen som på den reala: ror Den pian till organisation äf häfvädstadens elementarläroverk, som, af stadsfullmäktige föreslagen, i alla väsentliga delar hade vunnit K. M:ts bifall, bade af trenne föregående talare blifvit utvecklad ock ville talaren derför, refererande sig till döras Yttratden, endast omnämna, att före ämnets behandling hos stadsfullmäktige det varit uppdraget åt en komitå af fem personer att utarbeta förslag till organisation, hvilket förslag af stadsfullmäktige blifvit såsom deras eget antaget. Bhuti komitetades afgifnä Betänkande icke åtföljdes af någon reservation, hade dock meningatne inom komitån varit väsentligen olika, och beslutet fattades der med tre röster emot två. Minoritetens åsigt var, att Stockholms elementarläroverk borde så ordrias, att; med åtekiljande af de begge bildningslinierna, trenne fullständiga läroverk inrättades, af hvilka två skulle vara afsedda för den lärda eller latinlinien och ett för reallinien. Deima indelning har ock sin naturliga grund deruti, att bland den studerande ungdomen vid hufvudstadens elementarläroverk ?, tillhöra den förra och ; den senare af dessa båda bildnitigslinier. I afseende på dessa läroverks läge ansåg ofvannämnda minoritet, att det ena latinläroverket borde vara beläset på Norrmalm, det: andra på Södermalm, men realläroverket i den egentliga staden emellan broarne. Kommunen skulle då liksom efter stadsfulimäktiges plan få bygga tvenne nya skolhus, nemligen åt de båda latinskolorna, men dessa skolhus, såsom hvartdera inrymmande endast en bildningslinie, kunde tilltagas i betydligt mindre skala och blefve derigenom ej så dyrbara som de, hvilka nu äro tillämnade. För realläroverket tänkte man sig att det nuvarande gymnasiehuset skulle kunna apteras. Denna lokal år visserligen icke sådan, som man numera vant sig att för landets elementarläroverk fordra, men man måste finna sig vid att i detta afseende uppoffra några anspråk, då man i stället vunne den fördel att ett läroverk, som vore det enda af sitt slag inom hufvudstaden, finge ett så centralt läge att Morigenem bereddes en måttligt lång skolväg äfven åt den ungdom, som har sin bostad längst bort på de särskilda malmarna. Det borde icke förvåna någon, om det fägnade talaren, som sjelf hörde till minoriteten inom komitån, att den åsigt, som af honom med ifver blifvit der förfäktad, nu funnit ett uttryck i statsutskottets betänkande; dock kunde han icke förena sig med det slut, hvartill utskottet kommit, nemligen att inrätta ett fållständigt läroverk på hvardera bildningslinien, då genom antagande deraf stora svårigheter skulle uppstå för den ungdom, som vore boende i den ena stadsdelen, att besöka det läroverk, som i en vidt aflägsen annan stadsdel vore beläget. Lämpligare och bättre syntes det derföre talaren att, såsom första kammaren gjort, helt och hållet åt K. M:t öfverlemna ordnandet af hufvudstadens elementarläroverk. Om det ligger någon sanning i den åsigt, att åt ärder böra vidtagas för åtskiljande af de båda ildningslinierna, så kunde ingen plats vara lämp ligare för begynnande af verkställigheten än Stock: holm, der i alla händelser ett flertal af elementarläroverk måste finn: Hvad kostnaderna för i gle RANA Pe Rö ar RE