Aftonbladet – 21 mars 1870, sida 3

Andra kammaren. beväringsmanskapets vapenöfningar. (Forts. fr. lördagsbl.) Hr Hierta ansåg utskottets förslag icke rubba något af konungens prerogativer, hvarken att föra krig, sluta förbund med främmande makter, föra högsta befälet öfver krigsmakten, eller något annat. Man har förebrått riksdagarne att hafva motverkat utbildningen af vårt försvars folkliga del, beväringsinstitutionen. Tal. trodde icke att riksdagen förtjenade detta klander, då den genom stora anslag till skarpskyttekårerna tvärtom visat sin benägenhet i detta hänseende. Krigsministerns öppna uppträdande vid detta tillfälle hade ökat högaktningen för honom, men tal. trodde förslaget icke vara stridande mot denna högakt ning. Yrkade bifall till utskottets förslag. Grefve Posse vände sig till en början mot den talare, som näst före den sista hade ordet, och anmärkte att om någon moralisk reaktion inträffat, så måtte det varit hos honom sjelf, han som föregående dags afton varit en så sträng moralpredikant, då hr Jöns Pehrsson förgick sig, och nu sjelf gjort sig skyldig till samma fel. Men den som i går straffade Jöns Pehrsson borde i dag ha varit försigtigare. — Hvad sjelfva saken beträffade, så ansåg tal. frågans utgång beroende på huru statsregleringen slår ut rih. Gripenstedt har visserligen framställt ett förslag till statsreglering utan ökade skatter, hvilket vid första ögonkast lät ganska antagligt, men som hade det felet att vara bygdt på oviss grund, eller antagandet af ökad bränvinsbränning. I likhet med hr frih. ville äfven tal. underkasta sig ökad beskattning för de stora statsbehofven, men likväl icke längre än nödigt är och alldeles icke när man har besparingar att använda; en utväg som för öfrigt alldeles icke vore ny. I allt fall vore denna utväg säkrare än att hänvisa till en oviss inkomst. Man har förebrått utskottet, att det öfverskridit sin befogenhet genom det framlagda förslaget, och framhållit betydelsen af ordet utveckling i fråga om beväringsinstitutionen. För att göra uppfattningen af detta ord klar, gick tal, till de urkunder som grundlagt beväringsfonden. K. M:ts proposition innehöll, att beväringsfonden skulle användas till danande af befälsämnen i beväringens leder, och ständerna ändrade detta ord till det vidsträcktare ordet utveckling,. Men den skrifvelse, med hvilken ständerna öfverlemnade detta lagförslag till K. M:t, säger likväl att denna ut