Aftonbladet – 18 mars 1870, sida 2

Andra kammaren bar i dag fortsatt debatterna om jfemie hufvudtiteln och nu ändtligen fattat beslut i de Yörnäinligast omtvistade punkterna. Striden har förts mellan dem, å ena sidan, som yrkat bifall till statsutskottets förslag, hvilket afsett att riksdagen må helt och hället indraga anslaget till flottans underhåll, 592,888 rdr, samt nedsätta anslaget till sjövapnets öfningar med 380,000 rår, eller från 480,000 till 190;000 rdr, och, å andra sidån, dem sori förordat antagandet af ett af hr af Klint formuleradt, af första kammaren bifallet förslag (till hvilket regeringens ledamöter accederat), och enligt hvilket reservationer och besparingar till sammanräknadt belopp af 790,000 rdr aflemnas från femte hufvudtiteln för att användas såsom tillgång till bestridande af utgifterna under andra hufVudtitlar. Då man, förutom de nämnda 790,000 rdr, som enligt första kammarens beslut skulle tillgodokomma statsverket från hufvudtitelns tillgångar, derjemte tager i beräkning en besparing af omkring 49,000 rdr, som regeringen särskildt förklarat sig villig att till riksgäldskontoret afiemna, befinnes det att penningfrågan här reducerar sig till en tvist om ett belopp af 133,000 rdr mer eller mindre, som statsverket skulle kunna tillgodogöra sig af femte hufvudtitelns besparingar. Denna penningfråga saknar visserligen icke sin vigt, helst regeringen genom chefen för sjöförsvarsdepartementet förklarat, att det ifrågavarande beloppet icke kan för femte hufvudtitelns behof undvaras, såvida icke i utgifterna skola göras inskränkningar, hvilka icke nu blifvit af statsutskottet ifrågasatta; men det är dock icke penniogfrågan, som här varit hufvudsak, utan formfrågan. Skilnaden mellan de båda förslagen äridet hänseendet den, att statsutskottet, hvars åsigt nu blifvit af andra kammarens majoritet gillad, vägrar anslag till behof, som erkännas vara för handen och böra tillfredsställas, samt anvisar K. M:t att bereda tillgång till deras fyllande genom att anlita befintliga besparingar; medan åter första kammaren, under det den beviljar anslag till de för handen varande behofven, anvisar, med regeringens begifvande, såsom bidrag till statsverkets allmänna behof de reservationer och besparingar, som K. Mit förklarat icke vara för de ursprungligen afsedda ändamålen behöfiga. Läsaren skall, förmoda vi, efter den framställning af tvistefrågan som vi här lemnat, fatta betydelsen af de yttranden, som fälldes af dem som härvid ställde sig på regeringens sida, nemligen att besparingsfrågan icke kunde vara hufvudsak hos dem, som höllo på statsutskottets förslag, enär i det närmaste samma besparing vunnes genom: de af första kammaren fattade besluten, utan att man ville använda sstatsutskottets förslag till murbräcka i andra hänseenden. Från regeringens och dess anhängares sida framhölls för öfrigt vigten af att ba fasta anslag för ändamål sådana som de ifrågavarande, der regleringar för längre tid vore oundvikliga. Från utskottsledamöternas sida, hvilkas talan förnämligast fördes af utskottets ordförande grefve Posse, förfäktades deremot den åsigten; att riksdagen vore oförhindrad att vägra anslag, då behofven kunde med tillgängliga medel bestridas, och att här för öfrigt vore fråga icke blott om formen, utan om den reella skilnaden af 133,000 rdr i det belopp, som kunde genom det ena och det andra förslaget besparas. Vi kunna icke här, utan en vidlyftighet, som tid och utrymme icke medgifva, ingå i detaljredogörelse för debatterna om de särskilda punkter i utskottsbetänkandet, under hvilka hithörande frågor afhandlas, utan inskränka oss att uppgifva, att i de tre voteringar, som egde rum mellan gärskilta delar af utskottets och hr af Klints förslag, segrade i andra kammaren utskottets mening med 118 röster mot 57 i den första, med 106 röster mot 69 i den andra, och med 99 röster mot 68 i den tredje voteringen. Man fivner häraf, att minoriteten i andra kammaren är tillräckligt stark för att, vär första kammaren i dessa frågor torde komma att stå i det närmaste enhällig, vid blifvande gemensamma voteringar bereda seger åt den mening, som, i sak ledande till ungefär enahanda resultat, i form obestridligen är mera lojal oceh,strängt taget, också mera konstitutionel. Första kammaren har i dag afslutat behandiingen af den sjette hufvudtitelo, genomgått den sjunde i sin helhet och börjat behandlingen af den åttonde. På sjette hufvudtiteln afslogs det begärda anslaget till ,)en ny jernvägs-station mellan Malmö och Akarp. I utskottets förslag om ökade lärarelöner vid teknologiska institutet beslöts en förändring, på yrkande af:-hr Leijonancker, som motsatte sig bestämmelsen om sättet för anslagets användande. Den å sjunde hufvudtiteln upptagna staten för skogsinstitutet uppfördes af kammaren på ordinarie stat, i stället för att utskottet velat bevilja det erforderliga beloppet endast på extra stat. Öfriga framställningar rörande dessa båda hufvudtitlar biföllos. Af åttonde hufvudtiteln har kammaren genomgått nio punkter, af hvilka de åtta första blifvit bifallna, men i den 9:de beslöts den ändring, att de af K. M:t tillindragaing föslagna lönerna för åtskilliga lärareplatser i Stockholm, tillsammans 26,000 rdr, må af K. M:t användas till ordnande af elementarundervisningen i Stockholm. Kammaren uteslöt således den af utskottet föreslagna bestämmelsen, att en del af medlen skulle an