Aftonbladet – 17 mars 1870, sida 3

båtsmanshållets öfverflyttning till landtförsvaret. Öfver denna fråga uppstod en lång diskussion. ) Krigsmivistern Abelin erinrade till en början -l om den ringa välvilia, med hvilken K. M:ts till I förra riksdagen afgifna förslag till landtförsvarets Jordnande blifvit emottaget, och som till en del hade sin grund i de stora kostnaderna. Derför hade ett annat förslag nu blifvit framstäldt, sori Jutan ökade kostnader skulle medföra så stor till ökning i stamtruppernas antal, som han för sin Idel skulle vara sinnad att medgifva. Enligt detta förslag skulle ej blott nunimerstyrkan jemnas de f olika regementena emellan, utan äfven en del nya kårer och regementen upprättas i orter, som hittills varit i saknad af någon stam. Derigenom skulle beväringen i dessa orter äfven erhålla den för sin krigsbildning nödvändiga förmånen att erhålla en stam -att sluta sig till, och derigenom skulle äfven dessa orter erhålla en tillökning i sitt försvar, hvarpå de hafva grundade anspråk. Då dessa fördelar skulle kunna vinnas utan ökade kostnader, hade tal. trott att förslaget skulle blifvit emottaget med tillmötesgående. Om utskottets förslag segrar, ernås ett förunderligt resultat. Utskottet angifver såsom skäl för sitt afstyrkande, att förslagets genomförande möjligen skulle kunna försvåra genomförandet af den organisationsplan för landtförsvaret, som framdeles kan varda af statsmakterna antagen. Detta kunde möjligen ega tillämplighet, om intet vore af riksdagen bestämdt rörande den framtida organisationen af landtförsvaret, men om hufvudgrunderna dertill redan blifvit af riksdagen angifna, så försvunne dermed grunden för utskottets antagande. Tal. öfvergick derefter till att visa, det hufvudgrunderna i detta hänseende verkligen blifvit af riksdagen angifna, i det nemligen 1867 års riksdag bestämde, att armån skall bestå af stam och beväring, och 1869 års riksdag förkastade ett förslag om indelningsverkets aflösning och försvarets ordnande på grunderna af allmän beväpning. Ur dessa beslut framgår nödvändigt, att riksdagen förklarat sig för försvarets grundande på indelt stamtrupp och beväring. Vid sådant förhållande borde man tillse att beväringen, genom hvilken armån först blifver kompletterad, kommer i tillfälle att tillsammans med stammen vinna erforderlig öfning, hvilket utan stam icke låter sig med fördel verkställa. Dess öfningar kunde allt för väl behöfva ännu längre utsträckas, men åtminstone borde man icke förhindra hvarje framåtgående, ty detta vore lika med tillbakaskridande. Utskottet har funnit ett skäl till sitt afstyrkande deruti, att förra riksdagen afslagit väckt fråga om en del af båtsmanshållets öfverflyttande till landtförsvaret och i stället anhållit hos K. M:t, att denna del deraf måtte ställas på vakans. Derutisåg tal. snarare ett tillmötesgående, då skälen angåfvos vara, att samma del af båtsmanshållet måtte med det snaraste ingå i rikets försvar. Tal. ville nu fråga, huruvida regeringen ej skulle hafva gjort sig skyldig till-en anmärkningsvärd uraktlåtenhet, om ej förslag redan vid denna riksdag blifvit afgifvet i.det begärda syftet, hvilket så mycker hellre nu kunnat ske, som obehöfligheten för sjöförsvaret af den ifrågavarande delen af båtsmanshållet nu blifvit ännu tydligare än förut. Tal. yttrade till sist. sin ledsnad deröfver att utskottets förslag ej vore egnadt att föra försvaret ett enda steg framåt. Hr Mankell var ej obenägen att gå in på K. M:ts förslag, dock med uttryckligt vilkor, att denna åtgärd blott må anses såsom en partiel reform, som på intet sätt komme att uppskjuta den genomgripande reform af landtförsvaret, som många med honom önskade. Tal. redogjorde derefter utförligt för hvad som i fråga om landtförsvaret blifvit åtgjordt under den senaste tiden, samt anmärkte derefter, att han delade den åsigten, att denna fråga borde hvila några år, till dess de oförenliga motsatserna kunde hinna något sämmanjemkas. Men denna mellantid borde derför icke förnötas i overksamhet, utan användas till förareten. Emellan de kastningar mellan för stor likgiltighet och för stor skrämsel i fråga om försvaret funnes som hos oss egt rum och hvilka tal. ogillade, de partiella reformerna, hvilka man borde genom : drifva, då det vore högst oklokt att tillbakaskjuta : alla reformer, derför att man icke på en gång : kan få allt. Man får lof att behandla frågan prak-: tiskt och icke enligt uppgjorda teorier stjurhålla i sin mening, ty dermed är man föga hjelpt, om ett krig utbryter, hvilket kan skenär som helst. Krigst ministern har beträdt de partiellaireformernas bana 1 och detta enligt talarens vitsord med ganska stor ( ramgång, enligt hvad den af tal. lemnade redo-l1 sörelsen för de på sista tiden vidtagna reformerna utvisade, och tal. ansåg det vara representationens , ligt att uppmuntra och understödja honom på lt len sålunda inslagna vägen. -Bland-dessa refor-sg ner satte tal. främst, att andra klassens bevärin g vädanefter kommer att-öfvas tillsammans medt tanimen, hvilket vöre vigtigare än det i början t er ut och som säkert blott med stor svårighet kunnat genomdrifvas. Det nu försnnerade K. M:ts förslag om en del f båtsmanshållets öfverflyttande till landtförvaret kunde tal. icke annat än gilla, då landtörsvaret hos oss måste blifva det vigtigaste. Tal. ade sökt att på bästa sätt öfverväga, om förslaets antagande skulle medföra någon ökad börda ler innebära ett fastläsande af indelningsverket, nen hade icke förmått inse någotdera. (Att ålägga ågra föreslagna rotar i Örebro län effektiv roteing ansåg deremot tal. medföra ökad tunga och lelade derför utskottets i mom. b) uttalade aftyrkande åsigt) Om således det ifrågavarande örslaget ej medförde någon olägenhet, hade det ned sig ganska väsentliga fördelar såsom: att det kulle bli lättare att införlifva beväringen med tammen, om enligt förslaget regementena blefve emnade, så att bataljonerna icke såsom nu vVexade mellan 300 och 600 man; en mycket stor lägenhet; att Norrlands försvar skule bli ökadt ned ett regemente, och slutligen att en af allnvänna meningen påyrkad minskning i de värfvade ruppernas antal skulle vinnas. Då tal. icke kunde gilla, att 200,000 rdr skulle nligt K. M:ts förslag användas af allmänna beväingsfondens medel till den blifvande stammens örsta rustning, yrkade han återremiss, på det utkottet måtte föreslå annat sätt att erhålla dessa edel. Hr Almqvist yttrade .sig till en början i samma yfte som: krigsministern för att visa, att K. M:t ed det. ifrågavarande förslaget verkligen gått iksdagens önskan till mötes. Tal. öfvergick derfter till att visa nödvändigheten för de orter, om nu äro utan stamtrupp, att snart erhålla en ådan, såvida nemligen beväringen skall kunna ara till någon Forklig nytta för dessa orters förvar. Hvad Norrland angår, så ökas derstädes ehofvet af ett kraftigare försvar genom de svåra ommunikationerna och landets stora utsträckning. fen i afseende på försvar är denna landsdel högst anlottad, då den till 4000 man beväring blott har 00 man indelt stam; hvadan blott en ringa del f beväringen -kan öfvas tillsammans med stamnen. Och då förslaget icke skulle medföra ökad tgift, borde man icke heller motsätta sig detamma. Denna uppfattning delades äfven i Norrand, ty af 457 rotehållare vid båtsmanshållet, som lerom blifvit tillfrågade, hade endast 23 förklarat ig emot öfverflyttning till landtförsvaret, dock ned vilkor, att kostnaderna för rekrytering och ruppernas underhåll icke blefve större, hvilket cke heller behöfde befaras. — Tal. öfvergick derfter till skärskådande af utskottets motivering, ich anmärkte bland annat, att beväringsfondens nedel just vore särdeles lämpade att användas ill ny stams uppsättande, ty detta vore just, ett ätt att vinna det med samma fond afsedda änlamål, nemligen beväringsinrättningens vidare utreckling. Yrkade bifall till K. M:ts proposition: Hr P, Andersson yrkade återremiss. Hr Mannerskantz uttalade önskvärdheten för1 len trakt tal. representerar, Södra Möre, såväll( NR rn RN tr bt tg nr rr DO RN Af NN Kr TN Hr 00 kr ON En