Aftonbladet – 9 mars 1870, sida 3

Hvad vilja Nihilisterna? Till Redaktionen af Aftonbladet! Under de heta strider som sednare dagarne pågått inom och ej mindre allvarsamt utom kamrarne hafva sådana satser blifvit uttalade som t. ex. att de provinser genom hvilka stambanelinier blifvit å kartan öfver Sverige uppdragne Häfva berättigade anspråk att erhålla sådana banor byggda af staten och bekostade af det öfriga landet. Att nihililisterna genom afslag på vidare statsbanebyggande vilja hämma all utveckling, ja man har till och med hört en talare under diskussion i jernvägsfrågan yttra att de enskilta jernvägarne kosta mera än statens etc., allt för att hindra öfvergången till ett bättre system för framtiden och genom skefva framställningar ådagalägga det hittills följda systemets förträfflighet, samt att inga misstag blifvit begångna af dem som lyckats genomdrifva de hittills utförda stambanorne. Vi skola här nedan i korthet söka gendrifva dessa satser och visa hvad nihilisterna åsyfta. Hvad först beträffar det förslag till stambanor som af öfverste Ericson blifvit uppgjordt, så erkänna vi villigt hans förmåga att organisera och leda ett arbete äfvensom att om trafiken i framtiden genom ett utsträckt nät af bibanor kommer att tillväxa, att hufvudbanornas byggnadssätt äfven är riktigt, men äro deremot fullt förvissade att, om ett förslag till hufvudliniernas riktningar nu skolat af opartiska och ointresserade personer uppgöras, så hade banorna å flera ställen bestämdt icke fått det läge de erhållit, samt att norrländingen i längden icke kunnat vare belåten med att å en Salabana färdas i tre räta vinklar antingen färden bär åt Stockholm eller vesterut. En sådan bana kunde visserligen till en tid hafva förhindrat utförandet af de ur Norrlands synpunkt fördelaktigaste jernvägsförbindelserna med det öfriga landet, nemligen en rak väg från Margretehill till Stockholm öfver Upsala och en annan i vestlig riktning från Storvik öfver Avesta genom bergslagerna till Frövi, men förr eller senare måste dessa två banor tvinga sig fram, och när detta skett, hade staten, om Upsala—Sala-banan kommit till stånd, haft en stambana utan trafik. Hufvudorsaken till att engelska jernvägarne i medeltal lemna så dåligt resultat är att man der utan plan till början byggde för många Sala-banor, hvilka, sedan jernvägar i lämpligare sträckningar blifvit utförda, förlorat sin trafik. Vidare har man velat med siffror bevisa, att de enskilda banorna kosta mera än deaf staten utförda. Huruledes man med siffror, på olika teorier, kan bevisa hvad som helst, till-och -meduppenbara -orimligheter, visar sig af en till riksdagens ledamöter aflemnad promemoria. . . Af denna promemoria framgår nemligen att skilnaden i anläggvingskostnaden af en bredspårig bana med samma spårvidd som tens stambanor, byggd på samma terrän; OCh mtd samma fräter Oc KröRgr BU