Aftonbladet – 18 februari 1870, sida 2

Alla de myndigheter, som i ämnet sig yttrat, ha också afstyrkt denna vägsträckning, såsom Upsala läns landsting och hushållningssällskap, Stockholms, stadsfullmäktige samt de flerfaldiga af Westmanlands och Dalarnes invånare utsedda komiterade, hvilka hos K. M:t petitionerat i ämnet. En sa enhälligt af provinsernas invånare uttryckt mening förtjenar att af representationen uppmärksammas. Slutligen, och då en jernvägsanläggning jemväl af staten bör betraktas ur ekonomisk synpunkt, och detta såväl med afseende å det gagn, den bereder de landsorter genom hvilken den framgår, som äfven med hänsigt till den inkomst, som deraf beredes staten, så tillåta vi oss erinra om hvad i det föregående blifvit sagdt angående de stambanors räntabilitet, som genomgå bördiga trakter. Om till följd deraf den norra stambanan i Stockholms grannskap med en anläggningskostnad, som icke öfverstiger den vanliga, drages igenom det bördiga slättlandet, kan man ej betvifla att denna bansträckning, likaså väl som de i grannskapet af Göteborg och Stockholm förut anlagda, skola lemna ränta å anläggningskapitalet. Deremot finnes ingen anledning antaga, att linien Upsala—Sala skulle lemna högre ränta på anläggningskostnaden än linien Jönköping — Elmhult. Men oberäknadt den förlust väljandet af denna riktning för norra stambanan skulle bereda statsverket i jemförelse med den inkomst en i hufvudstadens grannskap anlagd jernväg skulle bereda densamma och det ringa gagn den skulle göra orter, genom hvilka den framginge, så kommer den jemväl att göra en oberäknelig skada i så måtto, att den omöjliggör anläggningen på enskild bekostnad af en jernväg från hufvudstaden genom den bördiga Uplandsoch Westmanlandsslätten, hvilken otvifvelaktigt kommer till stånd, om Sala-banan på ett afstånd af omkring 2 mil icke omöjliggör denna anläggning. Det är nemligen intet tvifvel derom, att ett enskildt bolag, om dertill lemnas frihet och hinder icke lägges genom en af staten anlagd stambana, skall utföra denna förbindelse emellan Stockholm och Bergslagen. Anbud är till och med för flera år tillbaka derom gjordt. Likaledes hindrar Upsala—Sala-banan anläggandet af den bibana från Upsala till Dannemora och Gefle, hvars oumbärlighet för nämnde bergslag vi redan antydt. Ehvad vi således se på den inkomst, staten kan! beräkna af ifrågavarande jernvägsanläggning, på det gagn densamma kan medföra för det Jand, genom hvilket den framdrages, för bergslagen och för hufvudstaden, eller den skada, som en orätt vald riktning för banan skulle åstadkomma, genom omöjliggörandet af för rörelsen nödvändiga enskilda jernvägsanläggningar, synas oss alla skäl tala för Tureberg—Sevalla-linien.