Först på e. m., då tidningen är färdig att läggas i pressen, erfara vi, att någon som är nitisk emot reformen gjort sig besvär att aftrycka och bland riksdagsmännen utdela en uppsats, som 1867 stod att läsa i N. Dagligt Allehanda, hvilken tidning nu på det mest bestämda sätt uttalat sig för förslagets antaglighet och reformens nödvändighet. Denna i form af flygskrift nu framträdande uppsats är full af sofisterier; största vigten lägges på det absurda antagandet, att högsta domstolen skulle kunna komma att bestå af idel främmande trosbekännare, någonting som har uvgefär samma grad af möjlighet och trolighet, som att nämnde domstol vid något tillfälle skulle komma att bli sammansatt ar idel stendöfva personer, en eventuali icke heller är förebygd af lagstiftringen. Flygskriftens författare har naturligtvis, han också, intresse för saken; han vill ha ett förslag, i hvilket man skulle undantaga vissa befattningar, synnerligast domarebefattningar, såsom förbehållna för statskyrkans bekännare; således ett förslag, liknande det som den 16 Februari 1867 blef förkastadi!