Aftonbladet – 15 februari 1870, sida 2

rån icke afgjord motståndare till den grundsats eller den sak, som i förslaget innehålies, att framkasta den ena eller endra förslagsmeningen i afseende på detaljer och uttryckssätt; man kan derigenom möjligen af blott iebhaberi för en viss form eller för ett tillfälligt hugskott bidraga till att sätta en vigtig frågas afgörande på spel. Det är ingen lätt sak att finna en form, om hvilken alla obetingadt kunna vara ense. Vi föreställa oss att ingen af dem, som verkligen önska, att denna fråga skall erhålla en lösning, sådan som humaniteten och vårt lands ära kräfver, icke skola uttala sig menligt eller tvetydigt om detta förslag, derföre att de möjligen kunna hysa en viss förkärlek för något annat, i afseende hvarpå man, efter erfarenhetens vitnesbörd, kan med ganska mycken säkerhet förutsäga att det icke skall lyckas förena omkring sig en majoritet i båda kamrarne. Vi hoppas med stor tillförsigt, att resultatet af morgondagens debatter i kamrarne bli sådant, att det kommer att utgöra ett glädjeämne för toleransens och framåtskridandet: vänner i vårt land och i alla andra länder Vi hoppas detta för Sveriges skull; ty de det är hög tid att vårt land i detta hänseende icke ställer sig utom civilisationen: krets. Vi hoppas det också såsom kristne ty det är en svår skymf emot och ett djup misskännande af kristendomen, att i des: namn och för dess räkning öfva hat och förtryck; det är också orimligt att i det enklaste uppfyllande af rättvisans fordringa vilja se vådor för en religion, som efter at till en början endast ha varit omfattad a 12 fattiga israeliter, uppsvingat sig, trot: motståndet och trots dess vänners och anhängares långt vådligare och förderfligar öfvergrepp, öfverdrifter och fanatism, till er sådan betydenhet, att dess bekännare mu uppbära den sedliga utvecklingen och be herrska. verlden genom sin intelligens.