Aftonbladet – 9 februari 1870, sida 3

Ae. fe rr TER SEE, drig sitt höga mål, derest hustrun ej upphöje honom; och i det hon upphöjer mannen, upphöjer .hon sig sjelf... Många högtidliga minnen -resas sålunda på denna graf, och bland dessa minnen vare, att en dissenterprest, en prestaf den katölska kristendomen, tolkat sin tacksamhet på så mångas och på den kristliga frihetens vägnar. ; Med anledning deraf att vi ur Postoch Inrikes tidbingar intagit ett der infördt beriktigande af rna uppgifter i ea nyligen utgifven broschyr Svenska Postförvaltningens häfd, politik och lag har författaren till broschyren, Postdirektören Hellberg begärt att vi äfven skulle införa ett af honom till Posttidningen insändt svar. Då sistnämnde tidning vid detta svar fogat åtskilliga anmärkningar införa vi, till möjligast fullständig upplysning af tvistepunkterna, hela Posttidningers uppsats, så lydande: Vi hafva icke ansett oss böra afslå f. d. postdirektören J. C. Hellbergs begäran om införande i tidningen af nedanstående genmäle, ehuru, såsom läsaren lätt inser,, hvad ,deri, finnes. anfördt icke innefattar något stöd för riktigheten af hr H:s uppgifter, hvilka förut blifvit i denna tidning stämplade såsom sanningslösa. -Ty såsom bevis lärer väl dock icke kunna anses, att hr H. förklarar sig vidhålla uppgiften: om att Norge särskildt underhandlat med: Thurn och Taxiska postverket, oaktadt, enligt ett oss företedt skriftligt intyg, man inom norska postverkets styrelse derom icke eger någon kännedom eller, trots anställda efterforskningar, kupnat i föregående tiders handlingar upp-. täcka något spår dertill. : Att hr H. finner elfva sanningslösa uppgifter utgöra en obetydlighet, är naturligtvis helt och hållet en smaksak. Men att af den omständigheten, att ej ännu flera dylika oriktigheter blifvit anmärkta, draga den slutsats, att icke äfven ett större antal alldeles ogrundade uppgifter förekomma i de ifrågåvarande. uppsatserna, är dock alldeles förhastadt. Som bevis derpå må endast åberopas yttrandet i broschyren Svenska postförvaltningens häfd, politik och och lag, om ökade -offer vid, delningen af porto-inkomsten, hvilka offer skulle hafva drabbat svenska postkassan, i följd af senaste postfördrag med Nordtyska förbundet, oaktadt.i JM 11 af denna tidning blifvit tydligen ådagalagdt, att genom samma fördrag, Bveriges porto-medel blifvit relativt större än förut. tt annat exempel är förf:ns fråga i samma bryschyr, huru stor Sveriges förlust varit på fördraget med Mecklenburg 1864, oaktadt något sådant fördrag aldrig blifvit afslutet. För att icke gifva hela denna slutliga skriftvexling en större utförlighet, än som är nödvändig, framställa vi här nedan i några noter de anmärkLIngar, till hvilka hr H:s yttranden närmast föraneda. Den insända bpsatsen bar följande lydelse: . Svar till Red:n af Posttidningen. På nya året har jag sällan sett våra dagliga tidningar, i följd af enskilda förhållanden, hvilka uteslutande fängslat min uppmärksamhet. Likvälhar man särskildt påpekat Posttidningens begge artiklar för. den 15 och 22 Jannari; och då den sistnämnda, som kallar sig Beriktigande., är riktad emot. mig och mot mig. åberopar äfven den förstnämnda, så får jag ödmjukligen anhålla, att Posttidningen benäget och ofördröjligt ville meddela sina läsare följande korta svär; äfvensom att de tidningar, som aftryckt Posttidningens artiklar eller någondera af dem, beredvilligt täcktes reproducera äfven nu förevarande. . Uti artikeln för den.22 har beriktigaren gjort elfva anmärkningar emot vissa mina uppgifter öf ver vissa postförhållanden, eller precist lika många som d..v. svenska poststyrelsen gjorde i sitt underd. utlåtande 1864 emot Stralsunder-postfördraget. Från min sida möter icke det ringaste hinder att tillstå hvarje irring, Som kunde hafva insmugit sig bland en sådan mängd af data och fakta, som dem jag anfört; ty jäg bryr mig icke om lycksökeri och Rechthaberei a), utan söker endast sanning. Låtom oss nu som hastigast genomgå de elfva: 1) 8000 tbaler svensk utgift för Stralsundersjöpostföringen, hvilken förut bringat oss en årlig förlust af 69 å 80,000 rår årligen, har jag funnit ganska billig och j i någon mån, klandrat; 2000 tbaler anser jag fortfarande alldeles fabulöst ringa, såsom gengäld för de afsedda gsjöpostförings-kostnaderna, men accepterar gerna att ändra 8 till 2, så som anmärkaren vill b). Saken är så mycket mera likgiltig, som äfven den öfverenskömmelsen emellan Sverige och Nordtyskland, ehuru uppgjord 1869, redan före årets utgång blef föremål för nya underhandlingar, hvilka, enligt tidnings-uppgifter, nu slutats med hennes kullkastande c) och postföreningens öfverlemnande åt enskild hand, en Israel i Stralsund, mot årligen 14,000 rdr från Sverige. 2) Sid. 39 har broschyren sagt: Redan den 5 Mars (1864). hade börjat omtalas, att Danmark (märk väl: icke Sverige) förhyrt svenskt fartyg till postföring emellan Kjöbenhavn och Libeck. Men samma broschyr säger ock sid. 46: att svensk underhandlare afreste mot medlet af månaden till Kjöbenhavn d),: började med att erkänna den gamla konventionen såsom ännu beståndande, ackorderadå med Danmark att Sverige skulle få deltaga i postföreningen med de af Danmark förhyrda svenska privatångbåtarna. Anmärkarens upplysning om det sistnämnda förhållandet var således öfverflödig. Broschyrens uppgift sid. 51: satt Sverige ensamt bestått sjötransporten å den ifrågavarande linien, afser andra förhållanden, dem utrymmet förbjuder här utreda, och hvilka äro af: allt för ribga betydelse. Jag. skall icke heller här redogöra för andra tillfällen, då Sverige låtit utlandet ensamt förhyra svenska privat-båtar till postföring å svenska linier och säckar. 3) Jag har funnit principvidrigt, att svenska och danska transit-förhållandena blifvit i långa tider reglerade så som vore deras områden lika stora, och detta. äfven sedan vår hufvudsakliga postlinig