Aftonbladet – 9 februari 1870, sida 3

NORGE. Bland dem som talade vid Schweigaards graf var äfven pastorn för katolska församlingen i Kristiania J. D.P. Stub, som yttrade väsentligen följande: Ingenting må fattas, mina herrar, till. ära för denne store man, hvars död vi här begråta. Jag säger honom min .tack på dissenternas vägnar. Han var rättens man; men det är icke nog, m. h.! han var rättvisans man, han var den kristliga frihetens man, derföre måste jag tacka honom på dissenternas vägnar. Dissenterna äro väl få i vårt land, men de äro många, många millioner i andra länder. Och dertöre strömmar från många millioner menniskor en tacksägelse till denne rättens man, till denne rättsinthetens man, till denne den kristliga frihetens man, Hans vördnadsvärda hustru måste jag på samma gång egna min tacksägelse; ty en mån, som lefver i äktenskap, uppnår aldrig sitt höga mål, derest hustrun ej upphöjer honom; och i det hön upphöjer mannen, upphöjer .hon sig sjelf... Många högtidliga minnen resas sålunda på denna graf, och bland dessa minnen vare, att en dissenterprest, en prest af den katolska kristendomen, tolkat sin tacksamhet på så mångas och på den kristliga frihetens vägnar.