Aftonbladet – 8 februari 1870, sida 2

— Tillfälle att afsända bref im. m. till de tyska nordpolstararnes Till dr C. F. Frisch, bosatt här i hufvudstaden, bar ifrån Bremen-Comit6 ett bref anländt med tillkärnagifs vande, att hvalfiskfararne ifrån Weserfloden Xomma att afgå till Grönlandsbafvet i senare hältven af innevarande Februari månad. För den möjlige hänvuc!se, att de tyska nordpolsexpeditions-fartygen eller åtmimstone ett deraf någonstädes träffas, ämhär komitn med fyra hvalfiskfångare afsända bref och tidningar till expeditionen, och om någon annan ville Hegagna lägenheten att medsända dylika, så böra de i å exemplar insändas till hr M. Lindemann, Mendelstresse, Bremen, senast till den 16 i denna månad. 5 Om äfven, heter det i brefvet, utsiocten är ringa, att expeditionens fartyg, i händelse af någon framgång i sitt företag, under instumdande vår och sommar träffas i de af hvalfiskfångare genomströfvade farvatten, så återstår likväl möjligheten, att FOR kunna träffas vid sin återkomst. Redan denna tböjlighet är tillräcklig till beslutet att med bvalfiskfångare till expeditionen afsända underrättelser ifrån hemmet. Likväl torde meddelanden af upprörande slag möjligast undvikas samt brefven ej göras alltför vidlyftiga. Säkerligen skall det göra djupt intryck på deltagarne i nordpolsexpeditionen och stärka deras mod till fortsättning af sina företag, om det ligger klart för deras blickar, att vii hemmet alltid tänka på de frånvarande. Ofvanstående har meddelats red. af A. B. och torde detsaroma äfven här för en och annan kunna vara af intresse. — Skånska militiir-sillskapets ssmmantriide uti Kristianstad i tisdags bivistades af omkring 60 personer. Med anledning af sällskapets kassas tillväxt under förflutna året väcktes tvenne förslag, det ena om årsafgiftens nedsättande, det andra om att använda sällskapetr medel på sådant sätt, att i mån af tillgång ett stipendium å 1000 rdr rmt skulle tilldelas as af sällskapets ledamöter, med skyldighet för nom att vistas utomlands under två månader i och för studerande af utländska förhållanden i militäriskt hänseende, samt att efter hemkomsten vid Ng nästa sammanträde muntligt eller skriftligt redogöra för hvad han inhemtat. Båda förslagen, af hvilket det sistnämnda tycktes tillvinna sig de flesta närvarandes bifall, förklarades hyvilande till nästa ordinarie sammanträde. Derefter refererade kapten C. H. Schartau ett af kaptener frih. Palmstjerna i Stockholms militärsällskap hållet föredrag om kulsprutor, hufvudsakligen innehållande beskrifning på Gatlings kanon samt Kung Carls kärrebyssac, äfvensom Pop mellan dessa och det nuvarande fältartilleriets eldverkan. E sammanhang härmed meddelade kapten Sylvan några uppgifter om fältartilleriets verkningsförmåga mot trupper. Sedan löjtnant Gadd derefter hållit ett föredrag öfver preussiska infanteriets taktik, sådan den utvecklat sig efter 1866 års krig, afslutades sällskapets förhandlingar för dagen. Sällskapet sammanträdde dagen derpå ånyo; och sedan val af ny styrelse försiggått samt andra ekonomiska angelägenheter blifvit afgjorda, höll major Toll ett föredrag öfver nordtyska förbundsarmåns organisation, samt meddelade utdrag ur en st honom författad rapport öfver en sistlidet år or. resa i Preussen och Frankrike, i ändamål att In.emta kännedom om de förändringar i infanteriets tam..k, Som i dessa länders armåer blifvit införda, säsov. följd dels af de snabbskjutande gevärens antaganor, dels af den genom 8enaste krig vunna erfarenhet Om truppers uppställnin., rörelser och stridssätt, Hörefter upplöstes sammanträdet. -— Nässjö—Oscarshamns-jernvigen. I engelska tidningen Standard för den 19 Januari läses: Ett dubbelt åttabjuligt 24 tons Fairlielokomotiv, bygdt för Nässjö—Oscarshamns jernväg i Sverige, blef sistlidne måndag afprofvadt å Circel-jernvägen vid Fairlies lokomotivverkstäder i Hatchatn i närvaro af hertigen af Sutherland och omkring 40 ståndspersoner, deribland flera ingeniörer. Med satnma lätthet som vanliga passagerarelokomotiv, genomlöpte detta lokomotiv kurvor af 50 fots radie med en hastighet af 20 eng. mil i timmen. Det är detta märxliga arbete som vi omnämnde redan i Juli månad förlidet år. Man finner häraf en bestämd afsigt att trafikera en bandel så snart den blifvit färdig vaxe tydligen uppenbarad. Också hoppasfman här att fram på vären hafva bandelen Oscarshamn—Sjöslät? öppen för trafik, säger OscarshamnsPosten. — Esen i Halmar sund har numera erhållit den styrka, att ölänningar under de senare dagarne inkommit till Kalmar gående från Bejershamn, Färjestaden och Röhälla. — Olyckshändelse. Från Ronneby meddelas, att sistlidne torsdag inträffade den olyckshändelsen att, då possessionaten Petersn i gelstad, på hemresa från Ronneby, kommit ett stycke utanför byn, hästarne börjat skena, dervid åkdonet stjelpte med den påföljd, att hr P. vid fallet ur äkdonet slog sig så illa, att har Ögonblickligen ljöt döden. —Spanmålsaffirer. Från Wadstenaskrifves i stadens tidning: Att vi sistlidne år erhöllo en rik skörd, derom kan man öfvertyga sig, då man dagligen ser den betydliga tillförsel af spanmål, som sker hit till platsen, och hvilken hamnar i härvarande uppköpares magasin. Också hafva ofantliga penningsummor utlemnats härifrån under hösten och vintern för spanmål och bränvin. Vi hafva oss bekant, att till närmast omkringliggande landsort distribueras 50,000 rdr i veckan och deröfver, utom de ännu ansenligare summor, som från härvarande bank utgått till flera ställen i Östergötland, Södermanland och Nerike, der dylika produkter äfven uppköptes. Om vi finge ett eller annat år till, sådant som det sistförflutna, skulle de flesta refvor i landets ekonomi botas. — Danska Dagbladet bar gjort en, 8edermera af N. Dagligt Allehanda reproducerad anmärkning med anledning deraf att namnet H. A. Reventlow-Criminil förekommit bland de under loppet af förlidet år aflidne märkliga danskar, om hvilka erinrats vid den nyligen i Stockholm firade Nordiska festen. Oaktadt äfven vi anse antalet af de vid nämnde tillfälle anförda namn varit nog stort och lämpligen ha kunnat något reduceras, så tro vi oss likväl böra fästa vår danske kollegas uppmärksamhet derpå, att han tager helt och hållet miste, om han tror, att någon enda menniska här betraktat H. A. Reventlow-Criminil såsom hörande till dem, som arbetat i den skandinaviska sakens tjenst samt att hans omnämnande skulle innebära vitnesbörd om här rådande ringa käne— ——-— 03 Det må Heneage sjelf förklara inför dom