Aftonbladet – 4 februari 1870, sida 3

cke. Öm qvällarne är jag Thalias tjenare, men tm dagarne är jag blott och bart en af mister VJminis arbetare...o Miss Alba Enbom, aktris från stockholm, vistas äfven i Chicago. Annu en storvet, br Wilh. Pearl, som lärer tjenstejort som Iöjtist vid kongl. kapellet i Stockholm, fann jag amma stad. Den enda gång, då jag kunde varit tillfälle att få höra honom, blef den af nonom öranstaltade soiren instäld till följd deraf, att sndast cirka 20 personer infunno sig i salongen. — Konstnärs-jubilewm. Tichatschek firade den 16 dennes i Dresden sitt 40-åri jubileum som sångare. Tidigt på morgonen väcktes dagens åldrige bjelte med sång först af körpersonalen, sedan af teaterns artister. Kl. 8 infann sig generaldirektören vid Dresdenteatern grefve vV. Platen och öfverlemnade å konungens af Sachsen vägnar Albrechtsordens riddarkors, äfvensom å hertigens af Sachsen-Coburg-Gotha vägnar den Ernestinska husorden. På förmiddagen ankom underrättelse från österrikiska sändebudet i Dresden att kejsaren äf Österrike utnämnt den i Böbmen födde sångaren fill riddare ar Franz-Josefs-orden. Från kronprinsen af Sachsen och dennes gemål mottög han en briljanterad bröstnål. Af sin maka, med hvilken han i 35 år varit förenad, erhöll han en modell af den nedbrunna Dresden-teatern, gsärdeles fint och troget utförd i silfver. En deputation af teaterns artister öfverlemnade en lagerkrans af guld, på hvars 40 blad namnen på bang förnämsta roller voro inristade. Från Wiesbaden mottog han ett dyrbart album med dervarande koustnärers porträtter. För öfrigt anlände under dagens lopp en mängd telegrammer från konstnär rer i en mängd städer. På qvällen uppfördes Mozarts Idomeneus, för utsåldt hus och i närvaro af den kungliga famik jen. Vid Tichatscheks inträde utbröt ett ändlöst jubel, som flera gånger under aftonens lopp förnyades. Sällsynt är den lyckan, att vid 63 års ålder och efter en 40-årig sångarbana vara i besittning af ett oförlikneligt röstmateriel och oförminskade kroppsoch själskrafter, sällsynt den lyckan att efter ett trediedels sekels verksamhet fortfarande vara för sin pubiik ett oupphinneligt och oersättligt konstnärsideal. Richard Wagner hade från Luzern sändt till Tichatschek följande telegram: Vierzig Jahre brav gesungen, Manchen Ehrenkranz errungen, Wachtelschlag und Peitschenknall, Käbn entgegnend iäberall, Aller Tenoristen Schreck Preis ich meinen Tichatschek. (Wachtelschlag och Peitschenknall har arseende på tenorsångaren Wachtel och bans beprisade aria med obligata pisksmällar i operan Postiljonen från Longjumeaun). . Wachtel sjelf skickade från Berlin följande helsning jemte en lagerkrans: Nimm diesen Lorbeerkranz, der dir ja stets geuährte, Von Dem, der Dich vor Jahren oft kutschirte. Ein Postillon.