Aftonbladet – 3 februari 1870, sida 3

tiska blick, sitt starkt utvecklade ordningssinne och sin förmåga att reda och ordna ekonomiska angelägenheter. Då Oscar uppstigit på tronen utnämnde han Braunerbjelm, som 1841 hade blifvit hans hofstallmästare, till förste hofstallmästare och chef för kongl. hofstallet, hvarefter han 1856 blef öfverhofstallmästare. Han handhade under denna tid konung Oscars enskilda ekonomi och utredde efter hans död boet samt ordnade arfskiftet, liksom han äfven sedermera handhaft enkedrottning Josefinas och prinsessan PEugenies ekonomiska angelägenheter. Oaktadt det myckna bestyr som dessa angelägenheter samt vården om hans egna landtegendomar medförde, undandrog han sig ejatt, gagna i allmänna befattningar; men det var icke sådana som medförde stora emolumenter, utan der uppdraget, ehuru förenadt med hvarjehanda göromål och fordrande ej ringa omtanka, hufvudsakligen betraktas som hederspost. Så blef han 1847 chef för Stuteriöfverstyrelsen, hvilken befattning han innehade till 1858. Sedan han 1859 blifvit serafimerriddare, blef han ordens öfversteskattmästare och såsom sådan ledamot i Serafimerordensgillet, som utgör öfverstyrelse för hospitalerna i riket, liksom han ätven sedan nyssnämnde tid varit särdeles verksam ledamot i direktionen för serafimerlasarettet i Stockholm. Han har innehaft och på ett energiskt sätt skött ordförandeskapet i en mängd sällskaper, stiftade för gagneliga ändamål. Vi erinra oss, att han ännu var ordförande i silkesodlingssällskapets förvaltningskomite samt i styrelsen för försäkringsbolaget Skandia. Vid 1853 års riksdag var han en särdeles verksam ledamot af det s. k. bränvinsutskottet, som utarbetade det vigtiga och genomgripande förslaget till reform bränvinslagstiftningen. Det sista offentliga appdrag han erhöll var ordförandeskapet i teaterkomiten, hvilket Han förmodligen erhöll ill följd af sin väl kända förmåga att reda ntrasslade affärshållanden. Denna förmåga använde han mer än en gång till gagn för enskilda personer, hvilka han derigenom rädlade från ekonomisk undergång, liksom han vid flere tilltällen visade prof på en vacker och flärdfri bjelpsamhet. Till sina politiska tänkesätt var friherre Braunerhjelm konservativ och uppträdde vid 1865 års riksdag på riddarhuset med mycken vestämdhet emot representationsreformen. De yttre utmärkelser han erhållit äro icke å. Så blef han 1837 riddare af Svärdsorlen, 1851 kommendör af samma orden, 1854 commendör med stora korset af Nordstjerne;rden och 1858 af Wasaorden, 1859 Serafinerriddare och vid kröningen 1860 erhöll han riherrlig värdighet. Han var för öfrigt bland unnat storkors af Dannebrogen och riddare f ryska Alexander Newskyorden. Redan år 349 hade han blifvit invald till ledamot af rigsvetenskapsakademien och 1855 blef han 1edersledamot i landtbruksakademien. Friherre Braunerhjelm var egare af Haga ch Wappa i Upland, delegare i Säby, uti )stergötland samt Rockhammars bruk i Orero län. Han var ogift och den friherrliga tten utdör med honom.