Aftonbladet – 3 februari 1870, sida 3

A, M. Schweigaard. ) Telegrafen har bragt underrättelse derom, att Norge förlorat en af sina ädlaste och mest betydande män, en af landets verkliga celebriteter både inom politiken och på det vetenskapliga området. Professor Anton Martin Schweigaard har nemligen i förgår aflidit till följd af lunginflammation. Han var född den 11 April 1898 i Krageröe, mistade vid 10 års ålder båda sina föräldrar och bestämdes af sina slägtingar för sjömansyrket, men sedan han efter ett par sjöresor uppgifvit detta, till köpman. Med denna plan i sigte sändes han 1822 till en prest i Ost-Friesland, för att der lära lefvande språk, men då denne snart märkte hans ovanliga anlag, undervisade han honom äfven i latin och grekiska och efter sin hemkomst fick han, till följd af denne lärares ifriga begäran derom, egna sig åt lärda studier. Han blef 1828 student, 1831 juris candidat, företog 1833—35 en utländsk resa och blef lektor i juridik vid Kristiania universitet, der han i Mars 1840 öfvertog lektorsbefattningen i statsekonomi och statistik -och utnämndes på hösten samma år till professor i dessa vetenskaper. Från 1836 till slutet af 1840 var han medredaktör i tidningen Den Constitutionelle,, På alla Storthing sedan 1842 har han varit representant för Kristiania, der han också sedan 1845 fungerat såsom bankadmipistrator. Schweigaards inflytande både såsom vetenskapsman och politiker har varit mycket stort och i allo berömligt. Genom sina föreläsningar och utgifna arbeten har han gifvit de juridiska och statsekonomiska studierna vid norska universitetet sin form och riktning. De vigtigaste af hans dithörande arbeten iro Commentar over den norske Criminallov,, två delar (1844—46) Den norske Proces, 4 delar (1849—58), Den norske Handelsret (1841) och Norges Statistik (1840). såsom Storthingsman, bankstyresman och lelamot af en mängd vigtiga förberedande lagxomiteer har han verksammare än någon inrripit i lagstiftningen och utöfvat ett omätigt inflytande på Norges hela inre tillstånd. 1843 blef han riddare af Wasaorden, 1847 kommendör af S:t Olafsorden vid denna orlens stiftande, 1855 såsom norskt ombud vid statistiska kongressen i Paris officer af Helerslegionen; s. å. kommendör af Nordstjerneorden och 1857 storkors af S:t Olafsorden. 1860 hitkom han såsom ordförande för norska Storthingets deputation vid kröningen. Sedan 1835 var han gift med Caroline VMagnine Homann, syster till den höjesteretsidvokat Homann, som anlagt den s. k. Honannsbyen, en ståtlig och egendomlig stadslel i Kristiania. Hon afled några dagar före in man och deras gemensamma begrafning ästa lördag blir för Norges hufvudstad en tor sorgehögtid.